2023 ett rekordvarmt år globalt

När Parisavtalet klubbades igenom för snart tio år sedan kom världsledarna överens om att hålla den globala uppvärmningen väl under 2 grader jämfört med förindustriell nivå (år 1850–1900), och helst begränsa uppvärmningen till 1,5 grader. Detta för att minimera effekterna av klimatförändringarna.

Nu är vi nära. Den globala medeltemperaturen år 2023 var 1,48 grader varmare än den förindustriella nivån. Därmed blev 2023 det varmaste uppmätta året sedan mätningarna startade 1850. Det visar nya siffror från EU:s klimatförändringstjänst Copernicus.

Erik Kjellström, professor i klimatologi vid SMHI, är inte förvånad.

– Det är allmänt känt att vi har höga halter av växthusgaser i atmosfären som i sin tur bidrar till en stark uppvärmning. Den här långsiktiga trenden håller tyvärr i sig, säger Erik Kjellström.

Ytterligare en förklaring till de ovanligt höga lufttemperaturerna under 2023 var de rekordhöga yttemperaturerna i havet. Att havet blev så varmt beror delvis på väderfenomenet El Niño som har en uppvärmande effekt i Stilla havet.

Kevin Noone, professor på institutionen för miljövetenskap vid Stockholms universitet, reagerade särskilt på de kraftiga temperaturavvikelserna som registrerades utanför tropikerna. 

– Havstemperaturerna var häpnadsväckande höga under 2023. Visst var det El Niño som spökade, men inte bara. Att temperaturen i Nordatlanten blev så hög som den blev var för mig en överraskning, säger Kevin Noone.

Copernicus slår också fast att 2023 rentav kan vara det varmaste året på 100 000 år, men där är Erik Kjellström mer tveksam.

– Vi har inte mätt temperatur så länge, det är svårt att säga så om ett enskilt år. Jag tycker att man ska vara lite försiktig med sådana uttalanden. Klart är i alla fall att det blir varmare och varmare. Om 20 år kommer vi säkert att se tillbaka på fjolåret som förhållandevis kallt, ungefär som när vi ser tillbaka på El Niño-året 2018. Det var väldigt varmt när det inträffade, men ligger i dag bara på 18:e plats på listan, säger Erik Kjellström.

I Sverige minns många hur sommarmånaderna juli och augusti var svalare och regnigare än vanligt. SMHI slår också fast att oktober, november och december drog ner årsmedeltemperaturen. Särskilt i nordvästliga Svealand och sydvästra Norrland blev det något kallare än perioden 1991–2020. I övrigt i landet var årsmedeltemperaturen nära den normala.

Också i norra Australien och i området runt bergskedjan Himalaya i Asien var det kallare än normalt, men i majoriteten av världen var det varmare än vanligt.

– Sverige representerar en väldigt liten den av den totala jordytan, det rör sig om mindre än en promille. Även om det finns regionala variationer är det helt uppenbart att 2023 blev ett väldigt varmt år globalt, säger Erik Kjellström.

2023 är första gången som varje dag inom ett år har överskridit 1 grad över den förindustriella nivån 1850–1900. Under två dagar i november var det för första gången mer än 2 grader varmare. Närmare hälften av dagarna var mer än 1,5 grader varmare, enligt Copernicus.

– 1,5 grader har blivit lite av en magisk siffra. Världen kommer inte att gå under i samma stund som vi når den, men varje tiondels grad vi ökar temperaturen på planeten betyder mer problem för oss som samhälle. Nu har vi slagit rekord – igen – och nu måste vi göra något. Vi måste agera fort och stort för att eliminera koldioxidutsläppen, säger Kevin Noone.

Kan det vara frustrerande som klimatforskare att läsa de här larmrapporterna år efter år?

– Ja, det är verkligen frustrerande ibland. Men jag tror att de flesta av oss klimatforskare är optimister ändå. Vi kan och vi måste göra något åt detta nu, säger Kevin Noone.