Forskare om COP 28: ”Djävulen finns i detaljerna”

Det nya klimatavtalet som har spikats på COP 28 beskrivs som en historisk vändpunkt. För första gången enades länderna om att ställa om från fossila bränslen – men avtalet är fullt av kryphål, menar forskaren Cibele Queiroz.

Publicerad
COP 28 glada ledamöter

Ordföranden för COP 28, Sultan al-Jaber, är chef för ett stort oljebolag. Det väckte kraftig kritik från ett stort antal ledare runt om i världen inför klimattoppmötet. Efter att det nya klimatavtalet klubbades firade han med applåder och tummarna upp.
Bild: Kiara Worth / CC BY-NC-SA 2.0 DEED

Efter utdragna förhandlingar har världens länder kommit överens om ett nytt avtal för utsläppsminskningar på FN:s klimatkonferens COP 28 i Dubai i Förenade Arabemiraten. Efteråt blev det tummen upp från mötets ordförande Sultan al-Jaber, som till vardags är vd för ett oljebolag. Avtalet klubbades igenom en dag efter att konferensen egentligen skulle ha avslutats.

För första gången har länderna enats om att ställa om från fossila bränslen. Det kan bli början på slutet för fossila bränslen och avtalet har hyllats som en historisk vändpunkt.

Cibele Queiroz har dubbla känslor inför det. Hon är forskare vid Global Resilience Partnership och Stockholm Resilience Centre, som är en del av Stockholms universitet.

– Det är jättebra med skrivningen om att vi ska ställa om från fossila bränslen, men som helhet är avtalet ingen succé. Det är inte heller ett fullständigt misslyckande, utan någonstans mitt emellan, säger Cibele Queiroz.

Cibele Queiroz är forskare vid Global Resilience Partnership och Stockholm Resilience Centre.
Bild: Stockholm Resilience Centre

Utrymme för kryphål

Cibele Queiroz har precis kommit hem efter en intensiv vecka på plats i Dubai. Hon konstaterar att mötet har präglats av meningsskiljaktigheter och polariserade diskussioner.

Särskilt under måndagen var det många som drog efter andan. Utkastet till klimatavtal som då lades fram var betydligt svagare än väntat. Cibele Queiroz konstaterar till exempel att det inte fanns någon skrivning om att gå bort från fossila bränslen. Tidsramar och uttalade mål var förhållandevis luddiga.

I det klubbade avtalet finns dessa delar med. Det framgår tydligt att utsläppen måste minska med 43 procent till 2030 och 60 procent till 2035 jämfört med 2019 års nivåer, om länderna ska lyckas begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader. Det står också att klimatförändringarna orsakats av förbränning av fossila bränslen.

– Men slutdokumentet är inte så starkt som vi forskare skulle önska och utrymmet för kryphål är stort. Djävulen finns i detaljerna, säger Cibele Queiroz.

Öppnar för övergångsbränslen

Hon är särskilt orolig för hur övergången från fossila bränslen till förnybar energi ska gå till. Alla länder kan inte ställa om över en natt och många lokala samhällen i globala syd är i hög grad beroende av kol eller olja. Det kan öppna för energislag som fossilgas, även kallat naturgas, som ger lägre utsläpp men som fortfarande är fossilt.

– Det vore farligt om investeringar som borde gå till förnybara alternativ i stället går till övergångsbränslen som gas. Betoningen på övergångsbränslenas roll i det slutliga avtalet är olycklig och rika länder måste hjälpa till ekonomiskt i omställningen, säger hon.

Frivilliga åtaganden

Förutom det nya klimatavtalet enades världens länder också om ett nytt avtal för klimatanpassning under COP 28. Avtalet betonar vikten av åtgärder för att hantera effekterna av befintliga klimatförändringar och för att förbereda sig för framtida klimatförändringar. Det kan till exempel handla om att bygga städer som är bättre rustade att stå emot skyfall.

Senast 2025 ska länderna presentera nationella planer för hur de ska gå tillväga, på samma sätt som länderna måste redovisa utsläppsmål. Senast 2030 ska länderna också påvisa framsteg.

– Dokumentet är ganska vagt och som jag förstod det är ländernas åtaganden frivilliga, men det är en viktig signal. Det är också glädjande att man skapade ett nytt partnerskap för att bygga motståndskraftiga vatten- och livsmedelssystem. Det är en av de viktigaste hävstångspunkterna för att uppnå målen i Parisavtalet, säger Cibele Queiroz.

Skador och förluster

En annan fråga som debatterats flitigt under de senaste årens klimattoppmöten handlar om de skador och förluster som redan har uppstått i spåren av klimatförändringarna. Till exempel i länder som drabbats av översvämningar.

– I år lyckades man operationalisera den fond för skador och förluster som diskuterats så länge, med ekonomiskt stöd till extra utsatta länder, även om summan är en droppe i havet, säger Cibele Queiroz.

F&F i din mejlbox!

Håll dig uppdaterad med F&F:s nyhetsbrev!

Beställ nyhetsbrev

Prenumerera på Forskning & Framsteg!

10 tidningsnummer om året och dagliga nyheter på fof.se med kunskap baserad på vetenskap.

Beställ idag
Publicerad

Miljö & klimat

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor