Forskare om klimatutredningen: ”Saknar politisk analys”

Med nuvarande klimatpolitik väntas de svenska utsläppen öka till år 2030. Det slog regeringen själv fast när höstbudgeten presenterades i september. Samtidigt skärps utsläppskraven från EU. Vad får det för konsekvenser? 

I somras fick John Hassler, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet, i uppdrag att snabbutreda hur den svenska klimatpolitiken påverkas av EU:s nya klimatlagstiftning Fit for 55 som slår fast att nettoutsläppen av koldioxid ska minska med 55 procent senast 2030. Länder som inte lever upp till målen kan dras inför rätta.

John Hassler listar sammanlagt 46 förslag till klimatpolitisk strategi i sin snabbutredning. Han föreslår bland annat en uppdatering av de svenska klimatmålen så att de baseras på samma målstruktur som används inom EU:s regelverk. 

– Det här är tvingande regler. Det är ingenting som vi väljer själva och det är förstås också bra, vi kan inte välja huruvida vi ska uppfylla de här reglerna som kommer från EU eller inte, säger John Hassler under regeringskansliets presskonferens.

Med bland förslagen finns en klimatbonus till samtliga hushåll och ett särskilt transportstöd till hushåll på landsbygden. Han vill också se en förändring av transportmålet som i dag slår fast att utsläppen från inrikes transporter (förutom inrikesflyg) ska minska med minst 70 procent senast år 2030 jämfört med 2010 års nivåer. Han tycker att fokus bör ligga på elektrifiering av fordonsflottan. Han menar samtidigt att målet bör skärpas, men han preciserar inte hur. 

– Det är helt klart så att Sverige inte kommer att nå EU:s krav, och inte heller de svenska klimatmålen, med den politik som vi hittills har beslutat om i Sverige i dag, säger John Hassler.

Naghmeh Nasiritousi tycker att rapporten innehåller både positiva och negativa inslag. Hon är forskare på institutionen för geovetenskaper vid Uppsala universitet samt vid Utrikespolitiska institutet.

– Det positiva är att Hassler slår fast att vi inte når klimatmålen och att det behövs mer politik. Det är också positivt att han inte argumenterar för slopandet av klimatmålen utan snarare en översyn. Det jag saknar är en politisk analys av vad förslagen faktiskt innebär, säger Naghmeh Nasiritousi.

Hon konstaterar till exempel att flera av förslagen riskerar att ta lång tid att implementera, samtidigt som klimatfrågan kräver brådskande åtgärder. Hon håller inte heller med om att hans förslag till nytt transportmål skulle innebära en skärpning av målet.

– Snarare tvärtom. Om det blir ett rent elektrifieringsmål i stället finns det inget som reglerar och garanterar att utsläppen faktiskt minskar, säger Naghmeh Nasiritousi.

Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) går inte in i detalj på hur hon ställer sig till de 46 förslagen, utan hänvisar till regeringens klimatpolitiska handlingsplan som kommer att presenteras innan årsskiftet. 

– Med EU:s nya klimatpaket får vi nya tuffa mål och utsläppskrav för alla sektorer. Om alla medlemsländer uppnår sina åtaganden så kommer vi i hela EU att klara av 1,5-gradersmålet i Parisavtalet och göra EU till världens första klimatneutrala kontinent år 2050, säger Romina Pourmokhtari under regeringskansliets presskonferens.

Naghmeh Nasiritousi är dock kritisk mot det uttalandet. 

– Vi är många kollegor som påtalat att det inte stämmer. Vi måste göra ännu mer om vi ska nå 1,5-gradersmålet eftersom alla länder inte har samma möjligheter som oss, säger Naghmeh Nasiritousi.