Protester i Teheran i september 2022 efter att 22-åriga Mahsa Amini dött i arresten efter att hon gripits för att hon inte burit hijab på föreskrivet sätt.
Bild: Getty images

Narges Mohammadi står upp för Irans kvinnor

Fredspristagaren Narges Mohammadi har betalat ett högt pris för sin kamp mot förtrycket.

De iranska myndigheterna har hit­tills arresterat Narges Mohammadi 13 gånger och dömt henne fem gånger till sammanlagt 31 års fängelse och 154 piskrapp. Hon är fortfarande fängslad i det ökända Evinfängelset och har inte träffat sina barn på åtta år.

– Hon har betalat ett högt pris för sin kamp och har visat ett exceptionellt mod, säger Olav Njølstad, sekreterare i norska Nobelkommittén till Forskning & Framsteg. Han är också direktör för det norska Nobelinstitutet och adjungerad professor i historia vid Oslo universitet.

Den norska Nobelkommittén har haft ögonen på situationen i Iran i flera år, berättar Olav Njølstad. När de väl hade bestämt sig för att ge 2023 års pris till kampen mot förtrycket i Iran var valet av person tämligen självklart. Narges Mohammadi har varit en samlande kraft i kampen för mänskliga rättigheter i allmänhet och mot förtrycket av kvinnor i synnerhet.

– Hon har tagit upp flera av de mest känsliga ämnena, som dödsstraff och tortyr och sexuella övergrepp mot framför allt kvinnliga fångar. Hon har hela tiden gått in i nya kamper och har haft en helt egen position.

Forskning & Framsteg som ljud!

Här kan du höra inlästa versioner av våra reportage.

Lyssna!
Narges Mohammadi har kämpat mot förtryck av kvinnor i Iran sedan 1990-talet.
Bild: Narges Mohammadi Foundation / AFP / TT-bild

Erkännande till ”kvinna, liv, frihet”-rörelsen

Narges Mohammadis engagemang inleddes när hon studerade fysik på 1990-talet, och efter avslutade studier arbetade hon både som ingenjör och som kolumnist i flera reformsinnade tidningar. Hon är en av grundarna till Iranian national peace council och 2003 engagerade hon sig i Defenders of human rights center. Olav Njølstad påtalar att det är precis 20 år sedan den iranska juristen och aktivisten Shirin Ebadi, som var med och startade Defenders of human rights center, fick Nobels fredspris.

Med valet av årets pristagare vill den norska Nobelkommittén hedra Narges Mohammadis kamp och samtidigt ge erkännande till de hundratusentals människor som har protesterat i Iran under parollen ”kvinna, liv, frihet”.

De omfattande protesterna mot regimen i Iran inleddes i september 2022 när 22-åriga Mahsa Jina Amini greps av moralpolisen för att hon inte bar slöja på föreskrivet sätt, och dog efter att ha utsatts för misshandel i häktet. Det drog i gång en våg av protester, de mest utbredda sedan 1979.

Trots att Narges Mohammadi har suttit fängslad mer eller mindre oavbrutet sedan 2011 har regimen inte lyckats kväsa henne.

– Vi vet av videoklipp att hon spelar en aktiv roll i fängelset. Hon leder an i kampsånger – hon är en duktig sångerska – och ger andra fångar råd och vägledning. Hon ger också stöd till demonstranterna i att fortsätta protestera. Hon engagerar sig totalt, säger Olav Njølstad, och lyfter fram att CNN nyligen har publicerat ett uttalande som hon lyckats göra från fängelset.

Familjen lever i exil

Nobelkommittén kunde inte kontakta henne och meddela att hon får 2023 års fredspris, men Olav Njølstad hoppas att nyheten har nått Narges Mohammadi på något sätt. Kanske genom hennes familj. Narges Mohammadis make och deras två barn lever i exil i Paris sedan många år och hon har en bror i Norge.

Utsikterna för att Narges Mohammadi ska kunna närvara vid prisceremonin är inte goda.

– Ingenting skulle vara mer glädjande än att de iranska myndigheterna släpper henne fri, vilket vore det rätta, men om de inte gör det får vi markera det på något vis. 2010, när Liu Xiaobo fick priset, gjorde vi det genom en tom stol på scenen. Om vi gör så eller på något annat sätt får vi diskutera, säger Olav Njølstad.

Innebär fredspriset ett skydd eller en risk för den som får det?

– Det är en bra fråga. Ibland ger det beskydd, ibland inte. Vi vet heller inte vad som hade skett om de inte hade fått priset. Det som är viktigt är att priset går till människor som redan har visat att de tar stora risker i sin kamp, säger Olav Njølstad.

Vilken påverkan på utvecklingen i Iran tror du att fredspriset kommer ha?

– Man ska vara försiktig med att förvänta sig påverkan, men det kan vara en liten faktor i sammanhanget. Det kan ge nytt mod och till alla dem som befinner sig innanför och utanför murarna i Iran, ge dem krafter att fortsätta kampen för sina rättigheter. 

”Proteströrelsen har fått en ledare”

– Jag är jätteglad och jag vet att många firar i Iran just nu. Jag tror att det här kommer ha mycket positiv påverkan för rörelsen ”Kvinna, liv frihet”, säger Fereshteh Ahmadi, professor i sociologi vid Högskolan i Gävle, som själv kommer från Iran.

Fereshteh Ahmadi.
Bild: Privat

Hon tror att valet av Narges Mohammadi till Nobels fredspris kan blåsa nytt liv i proteströrelsen i Iran.

– Folk behöver ett ansikte och nu har de fått ett ansikte, säger Fereshteh Ahmadi.

I början var hon hoppfull och såg att det fanns en kraft i att ”Kvinna, liv, frihet” inte hade en uttalad ledare. Men sedan har hon alltmer kommit fram till att det samtidigt var rörelsens nackdel. När regimen arresterade dem som protesterade och rädslan spred sig, då backade de som protesterade. Det fanns inte heller någon förberedelse för vad som skulle ta vid efter en revolution, menar Fereshteh Ahmadi.

Hon skrev sin avhandling om individbegreppet i Iran och lyfter fram att landet har en mångtusenårig historia av kungar, och att även revolutionerna har haft starka ledare.

– Folket i Iran är vana vid att ha en ledare och nu får proteströrelsen en bekräftad ledare, även om hon sitter i fängelse. När man börjar med protesterna igen borde det första vara att kräva att Narges Mohammadi friges, säger Fereshteh Ahmadi.

Tror du att regimen i Iran kommer att ta intryck av valet av fredspristagare?

– De kommer säga att det är USA som har påverkat valet och att det är politiskt. De kommer att ta till sin vanliga retorik och kalla Nobelkommittén för en marionett, styrd av de stora makter som är emot Iran. Men innerst inne bryr de sig, även om de inte kommer visa det utåt. Självklart gör de det, säger Fereshteh Ahmadi.

Fereshteh Ahmadi hoppas att ”Kvinna, liv, frihet” kan förändra Iran.

– Självklart bör regimen ändras och ersättas av en demokratisk och sekulär regim, men jag tror inte att en plötslig revolution skulle vara positiv. Iran är ett land med många religioner och kulturer, och det finns många komplexa problem som måste hanteras. Det är viktigt att det finns en förberedelse för vad som ska komma efteråt, säger hon.

”Kvinnors rättigheter är starkt relaterade till fred”

Erik Melander är professor i freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet och föreståndare för Alva Myrdal-centrum för kärnvapennedrustning (AMC). Han tycker att den norska Nobelkommittén har gjort ett väldigt bra val.

Erik Melander.
Bild: Mikael Wallerstedt

– I första hand ska man se det som ett pris till kampen för mänskliga rättigheter i Iran, särskilt kampen mot förtryck av kvinnor, men man kan också se det i sett större sammanhang. Kvinnors rättigheter är starkt relaterade till fred, det visar forskningen på alla möjliga sätt, säger han.

I sin egen forskning har Erik Melander undersökt sambandet mellan jämställdhet och fred. Han har även studerat hur patriarkala värderingar är kopplade till våld, vilket han även har skrivit om för Forskning & Framsteg. Den övergripande slutsatsen är att länder med mer jämställdhet mellan män och kvinnor har färre krig, är mindre våldsamma, och inte bryter mot mänskliga rättigheter i samma utsträckning som länder med låg grad av jämställdhet. Och även om auktoritära samhällen kan vara sinsemellan olika förenas de ofta i att de använder en patriarkal retorik – det gäller såväl den militanta terroristgruppen IS som Rysslands president Vladimir Putin, liksom regimen i Iran.

– De vädjar till sådana tankar som att män är manliga krigare, medan kvinnor är ömtåliga mödrar som ska föda barn till nationen. De plockar upp det till en ideologi som ska stödja ledarna, säger Erik Melander.

Han har också studerat sambandet mellan våld och föreställningar om manlighet på individnivå.

– Män som har misogyana attityder och identifierar sig med viss typ av mansideal är mer våldsamma och mer benägna att dras till extremism, rasism och intolerans. De utövar mer våld i hemmet, men deltar också i politiskt våld i högre utsträckning.

I Iran, som är en islamisk republik, är kvinnoförtrycket starkt kopplat till religion. När Mahsa Jina Amini greps och sedan dödades var det för att hennes hon enligt sedlighetspolisen inte bar hijab på rätt sätt.

– Religion används ofta på ett cyniskt sätt för att legitimera våld och förtryck, säger Erik Melander, som påpekar att även Vladimir Putin använder religionen i sin retorik.

Han framhåller att Iran och Ryssland har likheter och ett pågående samarbete.

– Gemensamt är att ledarna utmålar väst-länderna som att de har ett skadligt inflytande, att de är dekadenta och undergräver traditionella sunda familjevärderingar. Det är värt att notera att Iran förser Ryssland med vapen.

Utvecklingen i världen kan te sig dyster just nu med en tillbakagång för mänskliga rättigheter och en ökning av antalet autokratier. Om protesterna mot regimen i Iran kommer att få genomslag återstår att se, men Erik Melander menar att det finns skäl att vara hoppfull på längre sikt.

– När det blir en progressiv utveckling, tar den ofta två steg framåt och ett steg bakåt, eller till och med två steg tillbaka. Det tar tid när maktrelationer, traditionella normer och föreställningar ifrågasätts, säger Erik Melander.

Fredspriset 2023: Narges Mohammadi

Bild: Niklas Elmehed © Nobel Prize Outreach”.
  • Narges Mohammadi tilldelas Nobels fredspris 2023 för sin kamp mot förtryck av kvinnor i Iran och för mänskliga rättigheter och frihet för alla.
  • Hon föddes 1972 i Zanjan, Iran. Hon är fysikingenjör och journalist samt har sedan 1990-talet varit aktiv i arbetet för kvinnors rättigheter i Iran.
  • Från Evinfängelset i Teheran har Narges Mohammadi stöttat det senaste årets protester i Iran, vilket lett till än hårdare restriktioner i det ökända fängelset. Trots detta lyckades hon smuggla ut en artikel som publicerades i New York Times på årsdagen av att Mahsa Jina Amini dödades.
  • Hon har haft allvarliga hälsoproblem och uppges ha drabbats av hjärtinfarkt 2022. Hon har hungerstrejkat i protest mot att hon inte har medgetts någon kontakt med sina tvillingar Ali och Kiana, som i dag är 16 år. Senast de träffade sin mamma var för åtta år sedan.
  • Utöver att hon får Nobels fredspris är hon även en av tre pristagare till 2023 års Palmepris.


F&F i din mejlbox!

Håll dig uppdaterad med F&F:s nyhetsbrev!

Beställ nyhetsbrev

Prenumerera på Forskning & Framsteg!

10 nummer om året och dagliga nyheter på webben med vetenskapligt grundad kunskap.

Beställ idag

Samhälle & kultur

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor