Hur nära står vi neandertalarna?

Svar av Anders Götherström, professor i molekylär arkeologi, Stockholms universitet
Vi brukar säga att neandertalare och denisovianer är våra evolutionära kusiner. Det är ett lite slarvigt sätt att uttrycka sig på, men vad vi menar är att det är de arter som är närmast släkt med oss, även om de inte finns kvar längre. Vi antar att vi har gemensamma förfäder med de här människorna för kanske 600 000 år sedan.

Som frågeställaren skriver bär de flesta människor i dag på några procent neandertal-, och i vissa delar av världen även denisova-dna, vilket innebär att arterna har fått fertil avkomma ihop. I analys av fossilt dna har man kommit rätt nära sådana händelser – till exempel en sapiens som hade en neandertalare i sitt släktträd inte mer än åtta generationer tillbaka i tiden. Vi har också sett att neandertalare och denisovianer fick barn med varandra.

Olika forskningstraditioner använder artbegreppet lite olika. När sapiens, neandertalare och denisovianer beskrivs som tre olika arter används termen alltså inte enligt den definition som många känner igen från skolan: att det är olika arter om de inte kan få fertil avkomma tillsammans. Det förekommer även i andra sammanhang att olika men genetiskt snarlika arter får fertil avkomma, inte minst bland fåglar.

Frågan om kromosomer är intressant, för de stora aporna har 24 par medan vi har 23, och det var inte självklart vilket kromosomtal man skulle finna i neandertal-dna. I dag anses det nog klarlagt att neandertalares och denisovianers kromosomer var mycket lika våra, inklusive till antalet. Faktiskt är Y-kromosomerna hos alla hittills analyserade neandertalmän så lika sapiens att många forskare tror att de är ett arv från sapiensmän som fått barn med neandertalkvinnor.

Ett sätt att kvantifiera släktskap mellan arter eller underarter är att räkna generationer till en gemensam förfader. Mätt på det sättet är avståndet mellan sapiens och neandertalare uppskattningsvis runt tre gånger längre än mellan varg och hund (som räknas som samma art), men cirka trettio gånger kortare än mellan lejon och tiger, som även de kan få fertil avkomma. Neandertalare och denisovianer var betydligt närmare släkt – faktiskt inte mer olika varandra än vad som ryms inom arten homo sapiens.