Ny sprej ska döda resistenta bakterier

Efterfrågan på nya sätt att bekämpa bakterier ökar i takt med antibiotikaresistensen. På Chalmers tekniska högskola har en grupp forskare antagit utmaningen. De har tagit fram en gel för kliniskt bruk med fastlänkade bakteriedödande molekyler.

Molekylerna består av korta aminosyrakedjor med bakteriedödande egenskaper, så kallade antimikrobiella peptider. De används flitigt av kroppen själv i det medfödda immunsystemet, och det har forskats om deras antibiotiska egenskaper sedan 1980-talet. Men peptiderna är instabila och bryts snabbt ner när de når blodet.

I två artiklar, publicerade i International Journal of Pharmaceutics och ACS Applied Bio Materials, beskriver forskargruppen hur de har bundit antimikrobiella peptider till små gelpartiklar, vilket stabiliserar och skyddar peptiderna i blodet. Tidigare har forskarna lyckats skapa en antibakteriell film med liknande teknik, som bland annat resulterat i ett plåster som nått marknaden.

– Forskningen har väckt ett väldigt stort intresse från framför allt veterinärer. Djur har känsligare hud än människor. Då kan man till exempel inte använda silveromslag, som ofta används för människor, säger Martin Andersson, professor på institutionen för kemi och kemiteknik vid Chalmers tekniska högskola, som leder gruppen bakom studien.

Silveromslag är antibakteriellt, men är samtidigt toxiskt, vilket gör att sårläkningen även hos människor försämras.

– Antimikrobiella peptider påverkar inte läkningen negativt, så man behöver inte kompromissa mellan läkning och infektionsskydd. Det är den stora fördelen, säger Martin Andersson.

Idén att tillverka en sprej kom från veterinärer. Genom att finfördela gelen till partiklar i mikroskala kan materialet till exempel nå djupare in i öppna sår. De bakteriedödande partiklarna lägger sig som en hinna över såret som sedan sköljs bort efter några dagar.

Forskarna på Chalmers hoppas på en ännu bredare användning inom medicin. Den bakteriedödande gelen kan också användas som en ytbeläggning på material som tillfälligt opereras in i kroppen, till exempel katetrar. Bakterieinfektioner är vanliga vid den här typen av operationer, eftersom materialen kan kontamineras under själva ingreppet. Infektionerna har dessutom blivit svårare att få bukt med på grund av den ökande antibiotikaresistensen.

– Vi kommer inte att konkurrera ut och ersätta traditionell antibiotika, men det blir ett komplement. Genom att undvika infektioner kan vi minska bruket av antibiotika, säger Martin Andersson.