Barr- och lövträd i kombination bäst för stadsluften

Föroreningar i gasform verkar tas upp bättre av barr än löv, medan partikelbundna ämnen ansamlas i löven. Men variationen mellan arter är stor. Det har svenska forskare kommit fram till efter att ha analyserat halterna av 32 olika luftföroreningar i barr och löv från elva olika träd i Botaniska trädgården i Göteborg.

– Vi har som mål att bidra till kunskapen om vilka träd som skulle kunna förbättra stadsmiljön, säger Håkan Pleijel, professor i tillämpad miljövetenskap vid Göteborgs universitet, som har lett projektet.

Exakt hur föroreningarna tas upp är inte klarlagt, men forskarna tror att de partikelbundna ämnena binder till själva ytan på bladen. Den stora ytan blir som en öppen parkeringsplats där föroreningar av alla storlekar lätt får plats, vilket kan vara en förklaring till att bladen är effektivare än barren i sin upptagning.

Barren är i stället att likna med ett parkeringshus. Bara de minsta föroreningarna – de som är i gasform ­– är tillräckligt små för att tränga igenom porerna på ytan. De ansamlas sedan inuti barren. Också inuti löven ansamlas föroreningarna, men inte i samma mängd eftersom utrymmet är betydligt mindre.

Därför är barren också, precis som ett parkeringshus, perfekta för långtidsparkering. Studien visar att barren kunde ansamla föroreningar i flera år.

– För barren är det volymen som är viktig, medan det för bladen är ytan, sammanfattar Håkan Pleijel.

Lärk, barrträdet som tappar barren på hösten, sticker ut. Trots barrens begränsade yta var halten av partikelbundna luftföroreningar betydligt högre än för lövträden och hela sex gånger högre än närmaste barrträd. Kanske har det att göra med ytan på lärkens barr.

– De är ju väldigt kladdiga de här barren, kanske är det så enkelt att föroreningarna fastnar. Men det är någonting man skulle behöva studera vidare, säger Håkan Pleijel.

Barrträdens stora fördel är förstås vintern. När lövträd och lärk fäller löv och barr på hösten, kan granar och tallar fortsätta att rena luften. Det är dessutom på vintern vi behöver reningen som mest. Då blandas inte luften om lika mycket och halterna av luftföroreningar nära marken är högre.

Luftföroreningarna i studien är polycykliska aromatiska kolväten (PAH) som bland annat bildas vid ofullständig förbränning i bilmotorer. I städer kan utsläppen från trafiken leda till höga halter i luften. De är skadliga och ökar bland annat risken för cancer och andra sjukdomar.

Att föroreningarna i luften minskar när träden tar upp dem betyder dock inte att de försvinner. Forskarna kunde se att halterna ökade i barren över flera år, vilket betyder att ämnena inte bryts ner där. Tidigare studier har också visat att när träd nära stora vägar tappar sina löv hamnar föroreningarna i marken och påverkar ekosystemen.

Vad forskarna landar i är att hur väl olika träd tar upp föroreningar är viktig att tänka på vid stadsplanering. För att få bort så många ämnen som möjligt räcker det inte med bara en typ av träd. Blandade träd är helt enkelt bättre.

Men Håkan Pleijel vill understryka att vi inte kan förlita oss på att träden ska ta bort alla hälsofarliga föroreningar. Det viktigaste är trots allt att trafikutsläppen minskar. En smart trädplantering kan däremot kombineras med andra åtgärder, som att skapa längre avstånd mellan bilvägar och gångbanor.

– Vi tror inte att trädens effekt på luftkvalitén är gigantisk. Träden är ett verktyg i verktygslådan för en bättre stadsmiljö, men det är absolut inte hela verktygslådan, säger Håkan Pleijel. Studien publicerades i Ecological Indicators.