Diktaturerna blir fler

I dag lever 72 procent av världens befolkning i autokratier, varav 28 procent är rena diktaturer, vilket är den högsta siffran sedan 1986. Det visar Varieties of Democracy-institutet (V-Dem) vid Göteborgs universitet i sin årliga rapport över den demokratiska utvecklingen i världen.

– Att 1986 var året för härdsmältan i Tjernobyl och mötet mellan Reagan och Gorbatjov i Reykjavík, ger en lite perspektiv, sa Staffan I. Lindberg, föreståndare för V-Dem-institutet när rapporten presenteras den 2 mars.

I sin rapport definierar V-Dem-institutet fyra olika styrelseskick, som F&F valt att numrera enligt följande:

För tjugo år sedan gick 43 av världens länder mot ökad demokratisering, och 13 länder mot autokratisering. 2022 var förhållandena de motsatta. Autokratisering innebär att länder utvecklas i riktning mot stängda autokratier, det vill säga diktaturer. Stegen dit kan vara begränsningar av yttrandefriheten eller att det blir svårare att starta nya politiska partier. De senaste två åren har nio länder, däribland Iran, utvecklats till diktaturer, alltså grupp 4 på skalan.

I rapporten pekar institutet på att yttrandefriheten är på nedåtgående i 35 länder, till exempel genom en stärkt statlig censur eller ökade hot mot journalister. För tio år sedan sågs samma utveckling bara i sju länder. Trenden är oroande, eftersom bristande yttrandefrihet har identifierats som det tydligaste tecknet på att ett land autokratiseras. Ett av länderna som rapporten särskilt lyfter fram är Grekland, som 2022 nedgraderades från en liberal demokrati till grupp 2, en demokrati med ett svagare skydd för medborgerliga rättigheter.

Återgången från autokrati till demokrati är sällsynt, menar rapportens författare. De lyfter dock fram att åtta länder har tagit steget in på demokratidelen av skalan det senaste året, bland annat Zambia och Sydkorea.

Enligt V-Dem-institutets rapport har det skett ett skifte i den globala maktbalansen de senaste 30 åren. Många länder som i dag är autokratier har både stort politiskt och ekonomiskt inflytande.

– Andelen av världsekonomin som autokratier står för har mer än dubblats sedan 1992, vilket var precis efter att kalla kriget hade tagit slut, sa Staffan I. Lindberg när han presenterade rapporten. Han lyfte det europeiska beroendet av rysk gas som exempel på inflytandet.

En invändning mot rapporten är att indelningen av länder i fyra kategorier är för snäv och onyanserad.

– Det är väldigt svårt att gå med i klubben för liberala demokratier om inte ens Kanada håller måttet, sa Thomas Carothers vid Carnegie Endowment for International Peace, som bjudits in av V-Dem för att kommenterade rapporten.

V-Dems huvudkvarter finns på den statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet, men institutet är ett internationellt samarbete med regionala avdelningar i hela världen. Institutet driver världens största databas för demokratidata. De har publicerat en årlig rapport om den globala demokratiutvecklingen sedan 2017, men har också kartlagt utvecklingen historiskt med start 1789.

Rapporten finns tillgänglig att ladda ner på institutets hemsida.