Skilda världar – stor kartläggning av integrationen i Sverige

Många har åsikter om integrationen. Ofta stämplas den som ”misslyckad” eller ”långsam”. Alternativt antas integrationen ske närmast med automatik när människor exponeras för det svenska samhället. Båda dessa ståndpunkter är tvivelaktiga, främst för att de inte tar fasta på integrationens många olika dimensioner.

Vi har följt drygt 5 000 unga, födda 1996, över tonåren tills de blivit unga vuxna, och studerat skillnader mellan dem med utlandsfödda och dem med svenskfödda föräldrar: Hur utvecklas utbildningskarriärer och inkomster för unga med olika bakgrund? Umgås unga med olika bakgrund med varandra, och förändras umgängesmönstren över tid? Bildar man familj med varandra? Hur olika är unga med skilda ursprung i sin religiositet och sina attityder, och närmar de sig varandra i sina värderingar när de blir äldre? Den sortens frågor har vi sökt svar på. Och en slutsats är att det inte går att ge integrationen i Sverige ett enda omdöme. I stället kan situationen i Sverige i dag beskrivas som selektiv integration. Integrationen går relativt snabbt i vissa avseenden, och långsamt eller inte alls framåt i andra. Men det selektiva i integrationen rymmer också en stor variation mellan grupper. Avstånden mellan unga med svensk bakgrund och unga med ursprung i Mellanöstern och Afrika är särskilt stora.

När det gäller utbildning finns två motverkande krafter. Unga med utländsk bakgrund har i genomsnitt lägre betyg i grundskolan, men de är samtidigt oftare målmedvetna, ambitiösa och jobbar hårdare i skolan än andra. Oroväckande många får inte en gymnasieexamen – många har så svaga betyg i grundskolan att de inte ens är behöriga att söka till gymnasiet. Samtidigt studerar en större andel av unga med utländsk bakgrund vid universitet eller högskola jämfört med unga med svensk bakgrund, särskilt när man jämför dem som har likvärdiga betyg. Detta gäller både pojkar och flickor. Fördelningen är alltså tudelad: Vi ser ingen nackdel i toppen av utbildningsfördelningen, men en uttalad nackdel i botten. 

Så långt vi kan följa de unga är andelen med universitets- eller högskoleexamen ungefär lika hög bland unga med svensk respektive utländsk bakgrund. De med utländskt ursprung når också i genomsnitt mycket högre utbildning och inkomster än sina föräldrar.

Nästan hälften av föräldrarna befann sig bland de 20 procent som tjänar minst, något som bara gäller en fjärdedel av barnen vid 30 års ålder. Det finns alltså fortfarande en viss överrepresentation av unga med utländsk bakgrund vid riktigt låga inkomster, men den är liten och mycket mindre än bland föräldrarna. Och medan föräldrarna bara hade en låg sannolikhet att nå toppen av inkomstfördelningen gäller detta inte barnen. Unga med utländsk bakgrund har lika hög sannolikhet som andra att ingå i den tiondel av befolkningen som har högst inkomst.

Integrationen har alltså gått långt när det gäller högre utbildning och inkomster, åtminstone upp till 30 års ålder. Det är i linje med den starka framtidstro, de höga ambitioner och det hårda skolarbete som präglar majoriteten av unga med utländsk bakgrund. Unga med utländsk bakgrund går dessutom ungefär lika ofta som andra i välfungerande skolor, men de har upplevt mer ordningsproblem – dock inte mer mobbning.

Den kulturella integrationen går däremot långsammare, särskilt när det gäller religiositet. En stor majoritet av unga med bakgrund i Mellanöstern och Afrika är mycket religiösa, medan religionen har liten betydelse för dem med svenskfödda föräldrar. Unga med utländsk bakgrund går oftare till religiösa mötesplatser och ber oftare. Unga med muslimsk tro ser i mycket hög utsträckning religionen som viktig. Detta gäller både unga som själva invandrat och unga som fötts i Sverige men vars föräldrar invandrat. Unga kristna med utländsk bakgrund är också mer religiösa, medan unga kristna med svensk bakgrund sällan ser religionen som viktig i livet. Religiositeten sjunker något under ungdomsåren, men i samma takt i olika grupper, så skillnaderna mellan unga med svensk och utländsk bakgrund kvarstår.

Likaså hittar vi stora och huvudsakligen bestående skillnader mellan olika grupper i synen på jämställdhet, homosexualitet, abort och skilsmässa, där de med utländsk bakgrund har mer traditionella värderingar. Dessa påverkas ofta mer av hur starkt religiös man är än av vilken religion man tillhör.

Även om den kulturella integrationen är svag på många sätt finns det tecken på att den i ett avseende ökar med åren: unga med utlandsfödda föräldrar identifierar sig alltmer med Sverige i takt med att de blir äldre. Intressant nog identifierar de sig samtidigt också med ett annat land. Liksom i många andra länder, går Sverige mot en stor befolkning med ”bindestrecksidentiteter”. Man ser sig till exempel som svensk-somalier eller svensk-irakier. Även unga som fötts i Sverige med utrikesfödda föräldrar uttrycker en stark identifiering med föräldrarnas etnicitet. Hur man ser på sin etniska identitet avgörs alltså inte bara av var man själv har vuxit upp.

Den sociala integrationen är ganska avlägsen. Detta tycks bero på en kombination av vilka man föredrar att umgås med och yttre hinder som boende- och skolsegregering. Ungdomar som går i skolor med stor etnisk blandning har många fler kontakter och vänskapsband med dem från en annan bakgrund. Men även i dessa skolor finns en stark segregering i fråga om vilka man skapar vänskapsrelationer med. Det finns en tydlig preferens att vara vän med andra som har samma bakgrund som man själv.

Samma sak ser vi också för kärleksrelationer. I alla grupper är det vanligare att bli sambo eller gifta sig med någon som har bakgrund i samma land eller region. I grupper med bakgrund i Afrika och Mellanöstern är detta särskilt vanligt. Det gäller speciellt flickor med bakgrund i dessa regioner – bland dem är bara runt 10 procent gifta eller sambo med någon med svensk bakgrund. En stor majoritet är gifta med någon med samma ursprung – även när man är född och uppvuxen i Sverige. Detta gäller även när antalet potentiella partner med svensk bakgrund är mångfalt större också i kommunen och grannskapet. 

En annan aspekt av integration handlar om negativa reaktioner på migration eller på att vara i minoritet. Det kan vara stress i förhållande till att byta miljö eller att befinna sig mellan olika normsystem. Det kan också handla om påfrestningar på grund av en svag socioekonomisk situation eller reaktioner på fördomar och diskriminering. Men något förvånande ser vi inte att unga med utländsk bakgrund har sämre välbefinnande eller självskattad hälsa. Tvärtom. Unga med utländsk bakgrund har i genomsnitt något bättre hälsa, är mer tillfredsställda med sina liv och ser mer positivt på framtiden än dem med svensk bakgrund. Detta gäller särskilt unga med rötter i Mellanöstern och Afrika.

Integrationen går olika fort beroende på vilket perspektiv man väljer och dagens Sverige kan beskrivas som ett land med selektiv integration. Vi menar att det också är ett separerat samhälle. Socioekonomisk ojämlikhet, kulturella olikheter, sociala avstånd och segregation bidrar till att unga med olika bakgrund i mångt och mycket lever olika liv, och avskilda liv. De är både fysiskt separerade och åtskilda genom olika socialt umgänge, identitet, vanor, värderingar och uppväxtvillkor. Begreppet ”parallellsamhälle” ligger nära till hands, men det begreppet har entydigt negativa konnotationer och signalerar också skillnader i informella rättssystem. Det finns aspekter som vi beskriver som de flesta ser som negativa, men det finns också aspekter där man kan ha olika uppfattning om vad som är önskvärt. Tydligast är detta inom den kulturella dimensionen. De flesta menar nog att det är bättre ju fler som är positiva till jämställdhet, men kulturell mångfald i konst, restaurangutbud eller idrott ser de flesta som positivt. 

De unga vi studerar kommer i de allra flesta fall att ha Sverige som sitt hem i många decennier framöver. Deras erfarenheter och livssituation kommer att påverka landets framtid. En slutsats av vår forskning är att integration i många fall inte går fort eller automatiskt: Unga som har fötts och levt hela sina liv i Sverige är starkt påverkade av var deras föräldrar är födda. Vi kan på basis av våra resultat säga att den sociala och kulturella integrationen inte är självklar, ens på många generationers sikt, med tanke på hur ofta personer bildar familj inom sin egen grupp. Det går inte att utesluta att den nuvarande situationen är permanent, i alla fall att ett separerat samhälle i vissa delar kommer att bestå. Om detta är önskvärt eller inte kan man dock ha olika meningar om, och även ett separerat samhälle kan stöpas i olika former.