Städer kräver mer kylning vid extremväder

Asfalten dallrar och luften står stilla. En varm dag stiger temperaturen ett par grader extra i storstäder jämfört med den omgivande landsbygden. Fenomenet kallas urbana värmeöar och beror bland annat på att värmen från solen absorberas av asfalt och byggnader och att det blåser mindre mellan husen.

Värmen är en fara för hälsan. Enligt en studie i tidskriften The Lancet bidrog urbana värmeöar till omkring 6 700 dödsfall i 93 europeiska städer under sommaren 2015.

Höga temperaturer i städer ökar också behovet av luftkonditionering. Enligt det internationella energiorganet IAE kommer behovet av luftkonditionering att vara tre gånger större 2050 jämfört med i dag.

Fler luftkonditioneringsapparater ökar också elförbrukningen, men detaljerade studier av hur stor effekten blir på elsystemet har tidigare saknats.

Men nu har en grupp forskare med deltagare från Lunds tekniska högskola och Göteborgs universitet räknat på hur städer påverkas av klimatförändringarna i kombination med en ökad urbanisering.

I en ny studie i Nature Energy visar de hur behovet av både kylning och uppvärmning tidigare underskattats eftersom urbana värmeöar förstärker effekten av värmeböljor som väntas bli vanligare på grund av klimatförändringarna.

– Städerna blir varmare och det ökar belastningen på elsystemet. Våra beräkningar visar att elförsörjningens tillförlitlighet minskar med upp till 30 procent och det kommer att krävas en extra kostnad på 20-60 procent under energiomställningen för att garantera att städerna klarar olika typer av klimat, säger Vahid Nik, professor i byggnadsfysik vid Lunds tekniska högskola och en av artikelförfattarna.

För att beräkna hur mycket behovet av värme och kyla ökar har forskarna kopplat ihop klimatmodeller med modeller över energibehovet i byggnader. Studien omfattar 18 europeiska städer och sedan har forskarna gjort detaljerade simuleringar av effekten värmeböljor men även köldknäppar.

Resultatet visar att behovet av kylning ökar mer än man tidigare trott och att södra Europa är mer sårbart än kontinentens centrala och norra delar.

Vahid Nik hoppas att studier som denna kan bidra till att göra samhällen mer motståndskraftiga mot klimatförändringar.

– Vi vet att klimatförändringarna pågår men vi vet ännu inte hur vi ska ta hänsyn till det när vi utformar våra städer. Med de nya metoder vi utvecklar ökar vi kunskapen så att vi kan förbereda oss bättre på extrema väderhändelser.