Låt grodan förvandla dig till en forskare

”Kolla, en groda!”, ropar vi glatt till varandra när vi kliver ur bilen. ”Och kolla, en till … en till och en till och …”

Det visar sig att vårt nyinköpta lantställe i Roslagen är en riktig grodmagnet. Överallt är de! Jag sätter ner foten och det hoppar åt alla håll. Vi gräver jord till odlingslådorna och får passa oss för att inte begrava ett helt gäng. Vi kan inte klippa gräset utan att utföra massmord.

På våren är den lilla sjön ett par hundra meter bort rena kärleks­nästet. Hundratals grodpar roar sig i vattnet, på sanden, på bryggans kant. Lagom till årets första bad gör grodyngel i tusental det omöjligt att ens doppa tårna.

Men efter att ha förbannat grodinvasionen råkade jag läsa att grodor är ett utsatt djur. Det finns bara 13 arter av groddjur i landet, varav alla är fridlysta, tre av dem är hotade och upptagna på rödlistan.

Jag blir nyfiken. Vad kan det vara för grodor som huserar hos oss? Är det åkergrodor eller gölgrodor? Eller kanske är det inte alls grodor utan paddor?

Jag söker på nätet och ramlar över SLU Artdatabankens faunaväkteri, där natur­intres­serade rapporterar in fynd av hotade djur. Där pågår ett medborgarforskningsprojekt för att inventera Sveriges groddjur. Det är alltså bara att skapa ett konto hos Artportalen och börja räkna, räkna, räkna … I mitt fall lär det ta tid.

Medborgarforskning, eller citizen science som det heter på engelska, är på intet sätt ett nytt fenomen. Redan på 1700-talet startade Carl von Linné världens första nätverk för att rapportera in lövsprickning. Det är ett riktigt vinn-vinn-koncept. Forskare får hjälp av personer som mig för att till exempel samla in en stor mängd data, samtidigt som allmänheten får en inblick i hur forskning går till.

Vårkollen är ett utmärkt exempel på ett medborgarforskningsprojekt som engagerar. Sedan 2015 uppmanas boende i hela Sverige, särskilt från glesbefolkade områden, att under valborgshelgen rapportera in hur långt våren har kommit där de befinner sig just då. Dessa data jämförs sedan med sparade observationer ändå från 1800-talet, vilket ger forskarna möjlighet till en historisk överblick.

Traditionellt har medborgarforskning varit störst inom naturvetenskapen, men med digitaliseringen och framför allt smarta telefoner har nya möjligheter öppnats. Under pandemin fick till exempel forskare hjälp av över 240 000 spelare av datorspelet EVE Online för att avläsa hur covid-19 påverkar immunsystemet.

I ett annat projekt har drygt 50 000 medborgare i Europa och Nordamerika hjälpt forskare att mäta ljusföroreningar, och i det svenska projektet Bostadsförsöket har privatpersoner mätt sina trösklar för att hjälpa forskare att kartlägga tillgängligheten i bostäder för äldre och personer med funktions­nedsättningar.

Det finns massor med ämnen som privat­personer kan hjälpa forskarna med! Projekt för att leta fjärilar, söka liv bland tångruskor, mäta luftkvaliteten, rapportera ljus på natthimlen och dokumentera hur långt försommaren och hösten har kommit. En regnig dag sätter jag mig framför datorn och hjälper Riksarkivet att transkribera några av de drygt 351 000 namnunderskrifter som 1914 lämnades in till riksdagen med krav på kvinnlig rösträtt. Information som sedan kan användas till vidare forskning om demokrati.