Vilken roll har kyssar haft för smittspridning?

Människor visar ömhet genom att pussa sina barn, en gest som  förekommer överallt på jorden. Men det gör inte beteendet att kyssas romantiskt och sexuellt. Så när i tiden och var i världen började vi byta saliv med vår kärleks- och sexpartner? Och vilken betydelse har kyssen haft för smittspridning historiskt?

I fjol, när forskare lyckats analysera genomet i mycket gamla herpesvirus, kunde de också se hur munsårsviruset förändrats över tid. Utifrån virusets mutationer drog de slutsatsen att beteendet att kyssas romantiskt och sexuellt kan ha uppstått någon gång i samband med de stora migrationerna inom Europa i början av bronsåldern för omkring 4 500 år sedan.

Men danska forskare hävdar nu att kyssbeteende, och därmed kyssöverförda sjukdomar som herpes, troligen har en längre historia. Den romantiska kyssen var, enligt de historiska källor som forskarna pekar på, vid denna tidpunkt redan vida spridd över världen.

– Fynden pekar på att romantiska kyssar är ett beteende som har praktiserats i ett stort geografiskt område. Och därför kan vi anta att kyssandet har haft ett relativt konstant inflytande över oralt överförda virus, som herpes. Smittspridningen har sannolikt inte accelererat plötsligt, säger Troels Pank Arbøll, forskare i assyriologi vid institutionen för tvärkulturella och regionala studier vid Köpenhamns universitet.

Forskningsartikeln, som bygger på tidigare fynd, lyfter fram 4 500 år gamla kyssbeskrivningar som man hittat från Mesopotamien, en högstående kultur mellan floderna Eufrat och Tigris, där nuvarande Irak och Syrien ligger i dag.

– De första beskrivningarna i textform rör mytologiska berättelser om gudar som kysser varandra i samband med att de har sex, säger Troels Pank Arbøll.

Han och hans forskarkollega pekar också ut ett annat bevis, gamla sjukjournaler. De äldsta medicinska anteckningarna är 3 500 år gamla. De flesta av sjukjournalerna där kyssar beskrivs är dock något yngre, från 1 000 år före Kristus till 2 000 år före Kristus.

– I ett fall beskrivs hur en man som kysst en prästinna tappat sin förmåga att prata och där kyssen kopplas till mannens symtom, säger han.

Det är dock svårt att svara på exakt hur vida spridda de romantiska kyssarna och de oralt överförda sjukdomarna var historiskt. Att även bonobos, dvärgschimpanser, praktiserar romantiskt-sexuellt kyssbeteende lyfter forskarna fram som argument för att människor också kan ha hållit på med detta under mycket lång tid. Men det är svårt att hitta en startpunkt.

– Tidigare studier har pekat på att kyssar främst förekom i kulturer med tydliga klassamhällen. Men det kan hänga ihop med att det bara är från dessa kulturer som vi har skriftliga historiska källor, säger Troels Pank Arbøll.

Forskarna tror sig ändå kunna visa att människor har kyssts romantiskt och sexuellt redan under förhistorisk tid, och lyfter fram två figurer, den ena bedöms vara 11 000 år gammal och är hittad i Ain Sakhri-grottorna nära Betlehem, den andra är funnen på Malta.

– Figurerna är ganska abstrakta och man kan se att det är två personer som är engagerade med varandra, det kan vara så att de kysser varandra, säger Troels Pank Arbøll.