Nu har Vasas Gustav blivit Gertrud

På Vasamuseet i Stockholm finns modeller av några av de individer som var ombord på Vasaskeppet när det förliste i augusti 1628. En av dem är individ ”G” eller Gustav som han också kallats. Han skapades av arkeologen och skulptören Oscar Nilsson 2005, som dock berättat att han hade vissa svårigheter att få ansiktet att fungera på skallen. När rekonstruktionen gjordes bestämdes könet osteologiskt, det vill säga utifrån dimensioner och utseende på en del ben, framför allt bäckenet.

Svårigheterna med att få ihop Gustav fick sin förklaring i våras när nya dna-analyser av kvarlevorna presenterades – Gustav var i själva verket en kvinna och fick snabbt arbetsnamnet Getrud av forskarna.

Nu har Oskar Nilsson gjort en ny ansiktsrekonstruktion av Gertrud med stöd av de nya dna-analyserna.

– Nu känns det som att jag kommit henne mycket närmare, säger Oscar Nilsson i ett pressmeddelande.

Gertrud har också fått nya kläder av Anna Silwerulv, dräkt- och textilforskare på Vasamuseet, bland annat den starkt röda huvudbonaden. Den bygger på en yllemössa som hittades nära kvarlevorna.

– Modellen kändes först lite udda, men när jag rekonstruerade den föll bitarna på plats. Den passar storleksmässigt och dessutom hittade jag blonda hårstrån i tyget. Jag tror att vi har hittat rätt. Det är tydligt i mikroskop att mössan varit röd, säger Anna Silwerulv i pressmeddelandet.

I kommande nummer av Forskning & framsteg kan du läsa mer om Anna Silwerulvs arbete.

Vasaskeppet förliste på sin jungfrufärd den 10 augusti 1628 och ungefär 30 personer omkom, bland dem ett okänt antal kvinnor och barn. Av de individer som återfunnits var förutom ”Individ G” även ”Individ B” kvinna.

De nya dna-analyserna har gjorts av forskare vid Uppsala universitet i samarbete med kollegor vid den amerikanska arméns dna-labb Afmes-Afdil. De ger bland annat svar på hårfärg, ögonfärg och hudton samt uppgifter som om individen hade vått eller torrt öronvax, om hen var laktosintolerant eller tyckte om koriander.

– Vi har använt Afdils urval av markörer, den så kallade Force-panelen. Där tittar man på markörer för bland annat utseende – som hårfärg och ögonfärg – biogeografiskt ursprung, x- och y-kromosomer och släktskap, sa Marie Allen, professor på Institutionen för immunologi, genetik och patologi vid Uppsala universitet i en tidigare intervju med Forskning & Framsteg.

Nu fortsätter arbetet både med ytterligare studier av skeletten och av de tillhörigheter som har hittats.