Ungas klädval har alltid stört äldre

Min son och hans vänner skulle bli huliganer och kriminella. Det fick de höra av en fritidspedagog när de bar hoodies, alltså luvtröjor, på lågstadiet. På 1980-talet oroade sig klassföreståndaren för hur det skulle gå för mig och mina vänner när vi hittat hårdrocken, med tillhörande nitbälten och tygmärken med ockulta motiv.

Varje uppväxande generation har sina historier om hur vuxenvärlden försökt styra deras utseende. Och varje föräldrageneration har väl känt sig mer eller mindre besvärad av att ungas klädval tycks inspireras av grupper som befinner sig nära eller bortom gränsen för det tillåtna.

Att som rektor störa sig på att elever föredrar becknarväskor, som uppkallats efter narkotikaförsäljare, må vara mänskligt. Men hur långt ger det en rätten att verkligen lägga sig i vad eleverna bär sina saker i? Och arbetar man med ungdomar kanske man borde ha lärt sig lite av historien. Historikerna Emma Severinsson och Björn Lundberg har forskat om hur vuxnas iver att styra ungas klädval har en lång historia. I Forskning & Framsteg 7/2023 fördjupar de sig i hur scoutrörelsen och herrmoderådet gick samman under efterkrigstiden för att avvärja influenserna från amerikanskt ungdomsmode. Det är både underhållande och perspektivskapande läsning.

Nya perspektiv på klädhistorien ger också Mats Karlssons exkursion i de färgpigment som skavts bort eller bleknat under århundradena när han skriver om nya tekniker för att se historien i dess rätta färgprakt.

Under sommaren har jag mer eller mindre frivilligt klafsat runt i en och annan våtmark. Jag har också roat mig med att spana in de diken som löper som rutnät genom skogsmark som var åker för bara någon generation sedan, eller som dikats ut för att hjälpa skogsbruket på traven. Journalisten Anna Froster och fotografen Roine Magnusson besöker Gullspång i Västergötland, där en våtmark just nu håller på att återställas. I frågan om nyttan med att återställa våtmarker råder viss oenighet bland forskarna. Där ryms även en konflikt mellan klimat- och biodiversitetsmål. Sverige är ett av världens mest utdikade länder så det är ingen liten fråga. Just där inga enkla svar finns blir det extra viktigt med den sortens gedigen vetenskapsjournalistik som Forskning & Framsteg står för.