Ett fönster mot kylan

Från enkelt handblåst glas till till kassetter med flera glasrutor och isolerande gas däremellan. Fönster har i alla tider skyddat från väder och vind. Men nya fönster är inte alltid bäst ur klimatsynpunkt.

De första kända fönstren med glas användes under romartiden. Nya rön visar att även vikingarna hade glas i sina fönster som då kallades vindauga, bildat av orden för vindr (vind) och auga (öga). Forntidens nordbor exporterade ordet som blev engelskans window. Här hemma slog i stället med tiden tyskans Fenster igenom.

Länge tillverkades fönsterglas genom munblåsning av cylindrar som skars upp och sedan lades på en plan yta. Valsat glas började tillverkas i Sverige på 1930-talet. På 1950-talet utvecklades den i dag dominerande floatglas-metoden där glasmassan flyter ut på en bädd av smält tenn.

Ett modernt fönster består av tre glas i ett paket med isolerande gas, vanligen argon, mellan glasen. Minst ett av glasen har en reflekterande yta som håller kvar den lång­vågiga värmestrålningen inomhus och minskar kallraset.

Fokus ligger på energieffektivitet och ett lågt så kallat u-värde, ett mått på fönstrets isoleringsförmåga. De mest energieffektiva fönstren har ett u-värde som är lägre än 1,0.

För äldre tvåglasfönster är u-värdet runt 3,0, och upp till en tredjedel av husets värme kan försvinna genom fönstren, enligt Energimyndigheten. För att få ner energinotan finns två alternativ: att renovera genom att täta och lägga till ett glas med isolerskikt, eller att byta fönster.

Valet är inte självklart. Ur klimatsynpunkt är det inte säkert att ett byte från tvåglasfönster till nya, moderna treglas­fönster leder till minskade koldioxidutsläpp totalt sett. Visserligen minskar uppvärmningsbehovet, men nya fönster måste tillverkas och transporteras. 

– Risken är att denna inbyggda klimatpåverkan blir högre, visar våra studier, säger Ricardo Bernardo, föreståndare för avdelningen energi och byggnadsdesign vid Lunds universitet.

Inom EU ska alla nya offentliga byggnader ha nollutsläpp från 2026, och från 2028 gäller det samtliga nya byggnader. Enligt Ricardo Bernardo innebär det en stor förändring för hela byggbranschen, som måste se över sina processer och material. För fönster kan det innebära minskad användning av plast och bättre återvinning.

– När det gäller återbruk och återvinning har flera andra byggmaterial kommit längre än fönster, säger Ricardo Bernardo.

Det har länge talats om smarta fönster som automatisk kan tonas för att stänga ute solljus. Även fönster med inbyggda solceller är under utveckling. Men om fönstret också ska producera energi konkurrerar det med fönstrets viktigaste uppgift: att släppa in ljus och värme från solen.

– Om vi har solceller integrerade i fönster och en del av energin går åt att producera solel så börjar vi konkurrera om den inkommande energin. Vi kan inte använda en foton från solen två gånger, säger Ricardo Bernardo.

Våra fönster ska släppa in värme och stänga ute kyla. De ska släppa in ljus och gör att vi kan se ut. En fjärde uppgift är att fungera som ljudisolering.

En femte uppgift kan kanske bli elproduktion men Niko Gentile, lektor vid avdelningen energi och byggnadsdesign vid Lunds universitet ser även ett sjätte användningsområde för fönster, att reglera vår dygnsrytm.

Genom att med hjälp av fönster variera ljusintensiteten och våglängden som släpps igenom kan det matchas med människans biologiska rytm.

– Belysningsbranschen jobbar med att försöka ersätta dagsljus, men inte fönstertillverkare. Det är lite märkligt eftersom solljuset är det bästa och mest naturliga ljuset, säger Niko Gentile.