Årets Nobel handlar om AI – och våld

Demis Hassabis köpte sin första dator för pengar han vunnit på schack. När jag såg honom tala 2016 var han fortfarande en schacknörd som upptäckt programmering. Han hade visserligen doktorerat i neurovetenskap och Google hade köpt företaget han var medgrundare till för en gigantisk summa. Men det han förevisade på vetenskapskonferensen AAAS i Washington D.C. handlade om spel. IBM:s dator Deep blue hade redan 1997 vunnit över Garri Kasparov, så schack mot AI var överspelat.

I stället lät Demis Hassabis och hans Deepmind-kollegor sina artificiella neuronnät träna på det mer komplexa kinesiska spelet go.

– Ett parti go har fler möjligheter än det finns atomer i universum, hävdade Demis Hassabis från scenen.

När Alphago vann över den 18-faldige go-världsmästaren Lee Sedol följde 200 miljoner tittare matchen på Youtube.

Nu är jag ingen spelfantast. Jag förstår så klart att det här är imponerande, men jag kan inte säga att jag berörs.

Det gör jag däremot av livets minsta beståndsdelar och av vad Demis Hassabis och Deepmind har gjort sedan dess. Inom proteinforskning talas det numera om ett före och efter 15 juli 2021, vilket innebär ett före och ett efter att koden till Alphafold släpptes. Deepmind gick helt enkelt från spel-AI till att låta sina neuronnätverk söka upp en vetenskaplig graal. Den proteinanalys som med tidigare tekniker tagit månader eller år går nu på några få minuter.

2024 blev året då AI-tekniken fick sitt erkännande av Nobels priskommittéer. Utöver kemipriset till den nya proteintekniken så belönades ett par av den generativa AI:ns gudfäder – i fysikklassen, vilket fick många att höja på ögonbrynen. Hur mycket fysik är ett artificiellt neuronnätverk? frågade sig vissa. Andra noterade bekymrat att en av pristagarna inte var mer fysiker än att han hoppat av fysikstudierna då matten blev för svår.

Om AI är årets ena Nobeltema så får vittnesbörd sägas vara det andra. Fredspriset till anti-kärnvapenrörelsen Nihon Hidankyo inskärper vikten av att lyssna på dem som drabbas av grymheter. Nära 80 år efter de amerikanska bomberna över Hiroshima och Nagasaki finns inte många överlevande kvar att lyssna till. Desto viktigare är då att den rörelse de gett upphov till får det stöd som ett Nobelpris bidrar till.

Även litteraturpriset går i vittnesmålets tecken, med avstamp i Sydkoreas våldsamma moderna historia. Genom att konsekvent blicka inåt i sin prosa slår Han Kang an den inre klangbotten där vi alla kan mötas som människor.

Här kan du läsa våra fördjupning av 2024 års Nobelpris.

God läsning!