Bild: Getty images

AI skapar sug efter super­datorkraft

Superdatorer behövs inom allt fler områden – särskilt inom AI. I Linköping planeras bygget av Sveriges hittills största.

Premium
Publicerad

Ett högljutt surrande fyller dator­hallen. Det finns hörselkåpor att låna, upplyser Björn Alling. Han är föreståndare för nationellt super­datorcentrum vid Linköpings universitet. Framför oss står Berzelius, en av Sveriges största superdatorer. Dag som natt jobbar den med uppgifter som att räkna ut egenskaper hos nya material eller effekten av nya läkemedelskandidater.

Med hjälp av Berzelius kan forskare analysera gigantiska mängder data. Allt oftare sker analysen med hjälp av AI, något som superdatorn är extra bra på tack vare en speciell typ av processorer som döljer sig bakom guldfärgade paneler. Det handlar om så kallade grafikprocessorer, gpu:er.

– Från början utvecklades de för att göra häftig grafik i datorspel, men de har också visat sig passa väldigt bra för att träna stora AI-modeller, säger Björn Alling.

Björn Alling är föreståndare för Nationellt superdatorcentrum vid Linköpings universitet.
Bild: Marie Alpman

Berzelius invigdes 2021 och har bland annat använts för att bygga den svenska språkmodellen, GPT-SW3. Förra året uppgraderades superdatorn med ännu fler gpu:er och snart kommer Berzelius att få sällskap av ett betydligt större syskon. I Lin­köping pågår som bäst planeringen av Sveriges hittills största superdator, Arrhenius.

– Den kommer att få lika stor kapacitet som alla superdatorer för forskning som finns i Sverige, säger Björn Alling, som även är tillförordnad chef för NAISS (National academic infrastructure for supercomputing in Sweden), en nybildad organisation för att samordna den akademiska användningen av superdatorer i Sverige. Det är också NAISS som kommer att få ansvar för Arrhenius.

Ingår i EU:s nätverk av superdatorer

Den snabba utvecklingen av AI och suget efter allt större beräkningskraft inom de flesta vetenskapsområden gör superdatorer till en strategiskt viktig resurs. Utan tillgång till superdatorer riskerar forskare och företag att hamna på efterkälken.

Arrhenius blir den första svenska superdatorn som ingår i EU:s stora satsning på att bygga upp ett nätverk av superdatorer inom unionen. Satsningen går under namnet Euro HPC och har en budget på omkring 80 miljarder kronor. Syftet är att Europa ska hänga med i den globala kapplöpningen om superdatorkraft som leds av USA, Japan och på senare år även Kina.

Enligt Björn Alling, som själv forskar inom materialfysik, drivs utvecklingen av AI i kombination med allt kraftfullare datorer. Samtidigt utvecklas nya vetenskapliga metoder som gör det möjligt att göra allt mer realistiska modeller och simuleringar av verkligheten.

– Vi närmar oss en närmast matematisk för­ståelse av naturen som kan stoppas in i riktigt kraftfulla datorer. Men för att bli tillräckligt nog­granna blir modellerna väldigt komplicerade och det kräver tunga beräkningar.

Elförbrukningen är en utmaning

Superdatorer kräver stora mängder energi för att kyla ner processorerna så att de inte överhettas. Att hålla elförbrukningen stången blir en allt mer angelägen fråga för forskare och företag som utvecklar och driver superdatorerna. Superdatorn Jupiter kommer att dra upp till 20 megawatt, ungefär lika mycket som fyra nya vindkraftverk. När LUMI går för fullt kommer den upp i hälften, det vill säga 10 megawatt.

– Att få ner koldioxidavtrycket har varit ett mål från början, säger Per Öster.

LUMI betyder snö på finska och har placerats i ett nedlagt pappersbruk i Kajaani, knappt 30 mil söder om polcirkeln. Under större delen av året kan kall utomhusluft användas för kylningen. Elen kommer från lokal vattenkraft och överskottsvärme levereras till stadens fjärrvärmenät, förklarar Per Öster.

På superdatorcentrum i Linköping är energiförbrukningen en viktig parameter i planeringen av Arrhenius. Enligt föreståndaren Björn Alling  består arbetet av tre delar: För det första gäller det att själva hårdvaran är så energieffektiv som möjligt. Sedan gäller det att datorprogrammen utnyttjar hårdvaran för att få ut maximal nytta per kilowatt. Det tredje är en effektiv kylning där värmen tas till vara.

Än så länge ligger superdatorerna i lä jämfört med den traditionella, tunga industrin. Pappersbruket där LUMI flyttat in drog på sin tid 280 megawatt, närmare 30 gånger mer än när LUMI är maximalt belastad. Men datorkraften ökar exponentiellt och därför är energifrågan viktig, poängterar Björn Alling.

– Vi kan inte bara pumpa på och bygga mer och mer och större och större utan att samtidigt titta på hur det påverkar miljön.

Vad är egentligen en superdator?

Innan vi går vidare kanske det är på sin plats att ställa frågan vad som egentligen definierar en superdator. Förenklat är det en stor och kraftfull dator som i grunden består av tusentals datorer, som är sammankopplade med ett mycket snabbt dator­nätverk. Kikar man på baksidan av skåpen som hyser Berzelius datorkretsar ser man ett myller av datorkablar som binder ihop de olika delarna.

Varje dator har en ”hjärna” i form av en processor där beräkningarna sker. Tidigare bestod superdatorernas hjärna av ”vanliga” processorer, cpu:er, men på senare år har grafikprocessorerna tagit över allt mer. Det beror på gpu:ernas förmåga att jobba med flera delproblem samtidigt, så kallad parallellisering. Tack vare den förmågan går det att lösa problem med en superdator som inte går att lösa på en vanlig dator.

– Summan blir mer än delarna, säger Björn Alling och förklarar att gpu:er har en lite lägre noggrannhet än cpu:er. Superdatorer är därför i regel uppbyggda av en cpu-del och en gpu-del, där cpu-delen används för beräkningar som kräver hög noggrannhet eller som inte är anpassade för att köras på gpu:er.

Arrhenius väntas stå klar under första halvåret 2025. Den planerade beräkningshastigheten blir 40 petaflops, där flops står för flyttalsberäkningar per sekund. Det är det klassiska sättet att mäta prestandan hos en superdator och kan översättas med hur många enkla beräkningar, till exempel en addition av två tal, som datorn klarar varje sekund.

Även om Arrhenius med sina 40 petaflops blir störst på hemmaplan så rankas den i den internationella superdatorligan som ”medelstor”. Etta på listan över världens 500 snabbaste superdatorer är Frontier på det statliga forskningsinstitutet Oak Ridge national laboratory i Tennessee, USA. Frontier blev vid lanseringen 2022 den första superdatorn som klarar en exaflop, där prefixet ”exa” står för en triljon, en etta följd av 18 nollor.

Berzelius uppgraderas till dubbla kapaciteten

Ökande efterfrågan och växande tillämpningarna av AI gör att superdatorn Berzelius ska uppgraderas till dubbla kapaciteten hösten 2024. Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse bekostar uppgraderingen enligt ett pressmeddelande 2024-06-11.

Varje gång superdatorerna spränger vallen för ett nytt prefix blir det stor uppståndelse och det talas om ett genombrott. Förra gången det hände var 2008 då en annan amerikansk superdator blev först med att nå petaflops, en etta med 15 nollor.

Per Öster leder enheten för avancerade datorberäkningar vid finska IT Center för forskning, CSC.
Bild: CSC

– Det blir som magiska tal som innebär att vi ännu en gång lyckats pusha teknikens gränser och bygga maskiner som är tusen gånger snabbare än den tidigare generationen, säger Per Öster, som leder enheten för avancerade datorberäkningar vid finska IT Center för forskning, CSC, ett statligt it-serviceföretag.

CSC är värd för Europas snabbaste super­dator, LUMI, som när den lanserades i juni 2022 intog plats tre i världen med sin kapacitet på 380 petaflops, men har därefter halkat ner till en femte­plats.

Precis som den kommande Arrhenius ingår LUMI i EU:s nätverk av superdatorer vilket innebär att även svenska forskare har tillgång till LUMI. EU-satsningen är viktig för både forskare och företag i Europa, säger Per Öster.

– Tidigare har det varit upp till varje land att bygga upp en egen kapacitet. Det har gjort att bara de större länderna i Europa vid enstaka tillfällen kunnat matcha investeringarna i USA, Japan och Kina. Nu kan vi åtminstone närma oss den nivån.

Egna superdatorer minskar Europas beroende

En annan viktig drivkraft är oberoende, påpekar han. Genom att bygga egna stora superdatorer blir Europa mindre beroende av övriga världen för AI-modellering och tunga vetenskapliga beräkningar. Det gäller även de halvledare som utgör datorernas ”hjärna” och där mycket av tillverkningen sker i Asien. I somras klubbade EU en ny förordning, European chips act, med målet att öka Europas halvledarproduktion.

LUMI betyder snö på finska och är placerad knappt 30 mil söder om polcirkeln. Under större delen av året kan utomhusluft användas för att kyla superdatorn, som är Europas snabbaste.
Bild: Fade Creative

Forskare står på kö för att använda LUMI. Många vill använda superdatorn för att bygga stora AI-modeller. Hittills har nära hälften av kapaciteten använts för olika AI-relaterade projekt. Precis som Berzelius har LUMI ett stort antal grafikprocessorer, gpu:er, som lämpar sig för just AI.

– Ändå hade vi inte väntat oss att det skulle bli så mycket, så snabbt, säger Per Öster.

Andra projekt handlar om att bygga modeller och göra simuleringar av solstormar, issmältningen i Antarktis och hur stjärnor bildas i rymden. LUMI spelar också en nyckelroll i det spektakulära EU-projektet Destination earth, med målet att bygga en digital kopia av jorden.

Trots att det bara gått två år sedan invigningen av LUMI planerar Finland redan för nästa superdator. I början av mars meddelade den finska regeringen att man är beredd att satsa upp till 250 miljoner euro på en ny europeisk superdator. Och planer smids inte bara i Finland. I USA byggs ytter­ligare två maskiner i ”exa-skala”. Kina gör också stora investeringar och har enligt uppgift redan två superdatorer som är uppe i samma hastighet, även om det inte tillkännagivits offentligt.

Europas första superdator för exaflops byggs vid superdatorcentret i tyska Jülich. Den kallas Jupiter och beräknas stå klar under första halvåret 2025.

– Den stora utmaningen med att bygga en så stor maskin är att koordinera de miljontals beräknings­enheterna, säger centrets chef Thomas Lippert.

På frågan om vad Jupiter kan användas till tar han upp finmaskiga klimatmodeller som kan ta hänsyn till molnbildning på ett bättre sätt än tidigare. Andra tillämpningar är simuleringar av hjärtat och hjärnan, liksom detaljerade simule­ringar av flygplan i luften, där beteendet hos minsta komponent finns med.

Träning av stora AI-modeller är ett annat självklart användningsområde.

– Vi tror att minst 30 till 50 procent av Jupiters kapacitet kommer att användas för AI, säger Thomas Lippert.

Den här artikeln uppdaterades senast 2024-06-11 klockan 11:45.

Beräkningsförmågan vässas med kvantdator

Vissa typer av problem är svåra att lösa till och med för en superdator. Det gäller till exempel simulering av molekyler eller optimering av transporter med många alternativa rutter.

För den typen av beräkningar har kvantdatorer potential att lösa uppgiften både snabbare och mer energieffektivt än traditionella datorer.

En kvantdator skiljer sig från en klassisk dator genom att den använder sig av kvantmekaniska fenomen för beräkningarna. Tekniken är fortfarande under utveckling, men redan nu experimenteras med att låta superdatorer och kvantdatorer arbeta tillsammans. Tanken är att skicka vissa deluppgifter till kvantdatorn för att snabbare komma fram till en lösning på ett problem.

Den finska superdatorn LUMI är redan kopplad till en liten finsk kvantdator men kommer att kopplas till fler, bland annat en ny kvantdator som byggs i Tjeckien i ett konsortium där bland annat Chalmers ingår.

– Den faktiska nyttan av kvantdatorer är fortfarande väldigt liten, men tanken är att få forskare att börja tänka och förstå vilka algoritmer som skulle kunna köras på kvantdatorer, säger Per Öster på finska CSC.

Planen är att även den kommande tyska superdatorn Jupiter ska kopplas till en kvantdator.

Arrhenius

  • Sveriges hittills största superdator med en kapacitet på cirka 40 petaflops.
  • Döpt efter den svenska geologen och kemisten Carl Axel Arrhenius (1757–1824).
  • Planerad invigning under första halvåret 2025.
  • Ingår i EU:s nätverk av superdatorer inom programmet European High Performance Computing Joint Undertaking, EuroHPC JU.
  • Har en budget på cirka 800 miljoner kronor inklusive fem års drift.
  • EU står för 35 procent av finansieringen, övriga 65 procent kommer från Vetenskapsrådet.

F&F i din mejlbox!

Håll dig uppdaterad med F&F:s nyhetsbrev!

Beställ nyhetsbrev

Prenumerera på Forskning & Framsteg!

10 tidningsnummer om året och dagliga nyheter på fof.se med kunskap baserad på vetenskap.

Beställ idag

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor