Bygg för att skydda barnen mot värmen

Sommaren 2018 blev en väckarklocka, med värmerekord på de flesta håll i landet. Elektronikbutiker sålde slut på varenda fläkt och skördar torkade bort. Svår­släckta skogsbränder i Gävleborg, Jämtland och Dalarna tvingade människor att fly sina hem. Efteråt uppskattade Brandskyddsföreningen totalnotan till 2 miljarder kronor.

På Sunderby sjukhus mellan Luleå och Boden passerade inomhustemperaturen på översta våningen 30-gradersstrecket. Medicinkliniken på Västerviks sjukhus saknade såväl klimatanläggning som markiser och när sjukhussalarna nådde 28–30 grader kom anhöriga med solfjädrar för att fläkta patienterna. Luftfuktigheten blev också ett problem. I Stockholm, Visby och Sollefteå ställdes operationer in när personalen inte längre kunde garantera sterila operationsmaterial. På några sjukhus slängdes stora mängder läkemedel som förstörts i värmen.

Att vården inte stod rustad för värmen är extra illa, eftersom sjuka är mer känsliga än andra – tillsammans med barn, gravida och äldre. Det menar Fredrik Lindberg, som forskar i stadsklimatologi och naturgeografi vid Göteborgs universitet. En annan form av riskfaktor är att bo i en stad, då asfalt och andra hårdgjorda ytor reflekterar solen och bidrar ytterligare till uppvärmningen.

Efter den exceptionellt varma sommaren 2018 utlyste forskningsrådet Formas medel för tvär­vetenskaplig forskning om effekterna av ett extremt klimat. Fredrik Lindberg och hans kollegor kom direkt att tänka på barnen.

– Många förskolegårdar är asfalterade och kan i praktiken bli lika varma som parkeringsplatser. Skillnaden är att förskolebarnen är instängda med staket. De kan inte bara gå därifrån om det blir för varmt, säger Fredrik Lindberg.

Att barn är känsliga för värme är ingen slump. De kan inte reglera sin kroppstemperatur lika effektivt som vuxna eftersom de inte svettas lika mycket, särskilt fram till 5-årsåldern. Barnen har också en sämre riskuppfattning och tänker sällan själva på att flytta sig till svalare platser. Om det är väldigt roligt i sandlådan tenderar de att bli kvar där, även om det är varmt. Små barn tänker dessutom sällan på att dricka vatten.

– När kroppen inte klarar av att kyla dig ordentligt kan du drabbas av värmestress. Du blir dåsig och trött, men du kan också förlora medvetandet. Då kan det bli farligt, säger Fredrik Lindberg.

I en studie från 2021 undersökte han och hans kollegor samtliga 438 förskolegårdar i Göteborg och tittade på hur väl rustade de var för värmeböljor. Resultaten var nedslående – över hälften saknade tillräckligt skydd från solen. Många utegårdar var asfalterade eller hade underlag av gummiliknande material. På några förskolor var många barn hänvisade till att samsas långa stunder i skuggan under ett och samma träd.

Fem år senare öppnar Freja Elmsjö förskolegrinden och vinkar in oss på Litteraturgatans förskola. Hon är enhetschef på avdelningen för bygg, utemiljö och säkerhet på stadsfastighetsförvaltningen i Göteborgs stad. Nu vill hon visa en nybyggd förskolegård på Hisingen för stadsklimatologiforskaren Fredrik Lindberg. De båda är väl bekanta med varandra vid det här laget.

Freja Elmsjö berättar att hon inte blev förvånad när hon läste forskningsstudien från 2021. Tvärtom. Hon och hennes kollegor i förvaltningen hade gjort egna inventeringar på förskolegårdarna sedan 2015 i syfte att minimera den farliga UV-strålningen. De hade också påbörjat en åtgärdsplan.

– Men Göteborg är en ganska regnig stad. När vi kom ut och pratade med pedagogerna sa många: ”Solskydd? Det är regnskydd vi behöver!” Det ändrades med sommaren 2018. Då var det många som efterfrågade mer av den där skuggningen, säger Freja Elmsjö.

De senaste åren har Göteborgs stad planterat träd, sått gräs och byggt olika former av solskydd på över 220 befintliga förskolor. De försöker också tänka till när nya förskolor ska inrättas.

Just i dag hänger regnet i luften och de senaste dagarnas värme är utbytt mot klassiskt Göteborgsväder. Det är inte helt enkelt att föreställa sig hur skuggorna faller på Litteraturgatans nybyggda förskola en riktigt varm sommardag, men på gården finns gott om nyplanterade rönnar, tallar, fruktträd och bärbuskar. Förutom att bidra med skugga absorberar växtligheten delar av solstrålningen och avger vattenånga som kyler den omgivande luften. Några lekytor är medvetet placerade så att de ska skuggas av själva förskolebyggnaden.

– Beundransvärt med riktig gräsmatta, i stället för sand eller konstgräs. Utöver att hålla nere temperaturen hjälper det också till att binda regnvatten vid skyfall. Man kan ju inte bara bygga för värme, säger Fredrik Lindberg.

Förskolegården är utformad för att uppfylla så många behov som möjligt. Förutom att bidra med tillräcklig skugga ska den också uppmuntra till lek, vara säker och kunna hantera kraftiga regn. Av tillgänglighetsskäl finns också en asfalterad stig.

– Vi har planterat större dimensioner av träd för att trädkronorna ska börja bidra med skugga direkt, men förskolegården är inte perfekt. Det kommer ändå att ta några år innan allt hunnit växa till sig ordentligt. Det bästa är om man kan spara befintliga träd när man bygger nya förskolor, men det fanns inga sådana just här. Det var dessutom en ganska snäv tomt med flera hus runt om, säger Freja Elmsjö.

Fredrik Lindberg konstaterar att en del förskolor också har stora problem med inomhusmiljön. I några kommuner används mekanisk kyla, som exempelvis luftkonditionering, för att få bukt med problemet, något som Göteborgs stad hittills sagt nej till. Det tycker han är bra.

– Vi vill undvika mekanisk kyla i Sverige. Det är energikrävande och ger dessutom feedback-effekter som vi inte vill ha. Om du kyler ner ditt hus släpper du ut värme som gör att den övriga staden blir varmare, säger Fredrik Lindberg.

Luftkonditionering bidrar också till klimatförändringarna. Inter­nationella energirådet, IEA, räknar med att luftkonditionering kommer bli världens näst största energibov år 2050, efter industrin, eftersom elen huvudsakligen kommer från icke-förnybara källor. På hemmaplan används luftkonditionering fortfarande relativt sparsamt, men den globala användningen ökar stadigt.

Svenskar är ovana vid hur vi ska bete oss under värmeböljor och våra kroppar utsätts i regel inte för stark hetta på regelbunden basis. Därför kan vår hälsa påverkas vid betydligt lägre temperaturer än i länder som exempelvis Grekland, Spanien och Italien. Att utsättas för hög värme kan rent av vara dödligt, särskilt för äldre och kroniskt sjuka. Hjärtat tvingas pumpa hårdare. Om kroppen är uttorkad blir blodet mer trögflytande. Belastningen på det kardiovaskulära systemet blir allt större och kroppstemperaturen ökar, vilket kan leda till värmeslag, så kallad hypertermi. Vissa mediciner påverkar också kroppens förmåga att anpassa värme- och vätskebalansen. Det gäller bland annat vätskedrivande, antidepressiva och antipsykotiska läkemedel. Under sommaren 2018 dog drygt 600 personer fler än normalt i Sverige som en direkt följd av värmeböljan.

– Alla klimatmodeller visar att vi kommer att få fler och mer intensiva värmeböljor i framtiden. Antalet varma dagar väntas fördubblas till slutet av århundradet, säger Fredrik Lindberg.

I plan- och bygglagen saknas riktlinjer för hur höga inomhustemperaturerna får bli. Byggherren är däremot skyldig att motverka andra klimatrisker som skred, ras, erosion och översvämningar. Det står heller ingenting om hur många träd som bör planteras vid ett nybygge, men det finns angivet hur många parkeringsplatser som ska tillhandahållas.

Mattias Hjerpe är forskare i klimatanpassning vid Linköpings universitet. Han konstaterar att vi i Sverige inte är särskilt förberedda på värme. Han lyfter särskilt fram luftintagen till byggnader som ett konkret exempel. De är ofta placerade i söderläge, vilket är bra på vintern eftersom solen kommer åt att värma luften och ger något minskade uppvärmningskostnader. På sommaren skapar det däremot problem, eftersom det blåser in varmluft i byggnaden. En del sjukhus tvingades hämta snö från ishallar och placera vid luftintagen under värmeböljan 2018.

– Vi fortsätter att planera våra städer för kalla vintrar snarare än varma somrar och det är fortfarande ganska få verksamheter som vet vad de ska göra mer och mindre av när det blir en värmebölja. Det är lite uppförsbacke fortfarande, även om fler och fler börjar intressera sig för frågorna, säger Mattias Hjerpe.

Han är själv inblandad i flera forskningsprojekt som syftar till att anpassa exempelvis förskolor, skolor och äldreomsorg för perioder med varmare väder. Det kan handla om att låta förskolebarnen ägna sig mer åt vattenlek och få dem att dricka mer genom att lägga frysta bär i vattnet. På äldreboenden går det till exempel att ordna fotbad, svalkande duschar och att lägga om menyn till kalla rätter som är lättare att äta när det är varmt.

– På förskolor bör vilrum och matrum aldrig ligga i söderläge där det blir som varmast. Då är det bättre om pedagogerna har sina kontor där, eftersom de klarar värmen bättre och de utrymmena kanske ändå inte används så mycket mitt på dagen, säger Mattias Hjerpe.

På både förskolor och äldreboenden kan man med fördel också anlägga skuggade grönytor i norrläge som människor kan visas på när det är varmt. Han tipsar också om att aldrig placera parkering i söderläge, eftersom asfalten reflekterar solstrålningen och värmer upp byggnaden. Då är det bättre att den delen av fasaden skuggas av träd.

– I Paris har man insett att skolgårdar är en viktig yta och fattat beslut om att de ska vara så bevuxna att de kan fånga upp stora mängder regn och vara så svala att barnen kan vistas utomhus. På helger är det populärt bland parisare att vistas där eftersom det är så behagligt, säger Mattias Hjerpe.

Chuansi Gao är forskare i termisk fysiologi och miljö vid Lunds universitet. Han studerar hur kroppen reagerar på både värme och kyla, och är särskilt intresserad av vad som händer vid extrem värme. Till sin hjälp har institutionen ett aerosol- och klimatlabb som kan bli drygt 50 grader varmt och 25 grader kallt. Han ordnar regelbundet experiment i värmestress. Här funktionstestas också arbetskläder och utrustning, till exempel för fjällräddare och brandmän.

– Värme är svårare att hantera än kyla. Kyla kan man lätt skydda sig mot om man klär sig rätt. Det går att skydda sig mot värme också, men det är svårare att fly från den, säger Chuansi Gao.

Kroppens bästa sätt att hantera värme är svett. När svetten avdunstar transporteras värmen bort och kroppen kyls ner. De allra flesta förknippar nog svett med något negativt och illaluktande. Chuansi Gao har en helt annan inställning.

 – Ju tidigare du börjar svettas, desto bättre! Men om svetten droppar till golvet eller fastnar i kläderna gör den ingen nytta. Det är bara när svetten avdunstar som den avlägsnar värme och kyler oss, säger han.

Den som är i god fysisk form hanterar värme bättre än den som är otränad, eftersom kroppen är van att svettas och reglera kroppsvärmen. När vi blir äldre tenderar förmågan att reglera kroppsvärmen att försämras, men utvecklingen kan delvis motverkas genom träning. En åldrande aktiv person kan därför vara lika bra på att hantera värme som en otränad medelålders individ.

I dag vet vi också att det går att acklimatisera sig till värme i viss grad, men då behöver du först utsätta dig för hettan i två till tre timmar per dag i minst en vecka. Det hjälper kroppen att lära sig att svettas på rätt sätt. Men acklimatiseringen har en begränsning – om värmestressen är för stor hinner inte kroppen med.

Tillbaka i Göteborg har vi förflyttat oss en knapp kilometer. Ett gäng femåringar i färgglada reflexvästar på Oxerödsgatans förskola tittar nyfiket på oss i några sekunder innan de återgår till leken. Den gamla förskolegården är stor och omges av stora träd som bidrar med riklig skugga, men närmast vägen, längs ena kortsidan, efterfrågade personalen mer skugga under sen eftermiddag.

Intill en sandlåda visar Freja Elmsjö två specialbyggda solgaller, eller så kallade pergolor, som ska kasta skugga över lekande barn. I söderläge sitter också odlingslådor med humleväxter som kan slingra sig upp längs med konstruktionen och ytterligare bidra till beskuggningen.

Pedagogen Anna Hjelm tycker att idén är bra och är nöjd med den ena pergolan.

– Problemet är bara att ribborna hamnat åt fel håll på den andra. De skuggar bara mitt på dagen. Vi är oftast bara här vid 15.30-tiden, säger Anna Hjelm.

– Då skulle det behövas ribbor i väst också. Man kan komplettera med det, men tyvärr är det en kostnadsfråga, säger Freja Elmsjö.

Även om stadsfastighetsförvaltningen i Göteborg kommit längre än de flesta kommuner i sitt värmeanpassningsarbete blir det ändå fel ibland. Freja Elmsjö berättar att just dessa var bland de första solskydden som byggdes efter inventeringen. Tidigare hände det också att enstaka solskydd placerades rakt ovanför sandlådor, så att skuggan kastades någon meter utanför sandlådan i stället för på de lekande barnen.

– En del odlingslådor lever också farligt när barnen bygger kakor och gräver upp växterna. Barn måste ju få leka, men det kan vara klurigt att få till alla funktioner ibland, säger Freja Elmsjö.

Tidigare användes temporära solskydd i form av segeldukar och liknande i större utsträckning, men många pedagoger upplevde att de lätt gick sönder under blåsiga dagar. Kanske lika bra det, tycker Fredrik Lindberg.

– När de blir pålysta av solen värms materialet upp. Det gör att det kan bli väldigt varmt där under. Att stå under träd blir aldrig varmt på samma sätt eftersom de släpper ifrån sig vatten, säger han.

Vi hinner besöka en tredje förskola. Förskolan Hoppet byggdes med målet att bli så fossilfri som möjligt. Fasaden är helt klädd i trä och övriga material är i hög grad återbrukade. Även här leker barnen för fullt i färgglada reflexvästar. Stora delar av lekmiljön är ordentligt beskuggad av kraftiga blodlönnar som ser ut att ha stått där länge. Freja Elmsjö berättar att det kan vara enklare att anlägga en förskola på en så tacksam mark än på en helt tom yta.

Även Fredrik Lindberg tenderar att återkomma till vegetationen i sin forskning. Han arbetar just nu med ett projekt kopplat till hur äldre klarar värmeböljor. Han tittar specifikt på äldre som bor kvar hemma och alltså inte omfattas av äldreomsorgen. På sikt hoppas han att fler fastighetsutvecklare satsar på att bygga bostäder som är bra på att vädra ut värme under varma sommardagar. I många lägenheter blir det väldigt varmt dagtid, och det gäller inte minst i bostäder som ligger högst upp i hus med stora fönster i söderläge.

– Vi är bara i mitten av projektet, men även här har vi fått indikationer på att träd och vegetation är viktigt, precis som på förskolegårdarna. För många äldre har vegetationen också en trygghetsskapande funktion. Om de har vegetation nära huset har de större benägenhet att gå ut, säger Fredrik Lindberg.

Freja Elmsjö pekar på en högstubbe. Vid första anblick ser det bara ut som ett kapat träd, men snart ser vi att det sitter belysning på stammen. På ett annat träd sitter den klassiska grönvita skylten som signalerar återsamlingsplats. Några andra stubbar har förvandlats till en hinderbana. Freja Elmsjö är övertygad om att det går att bygga förskolor som är anpassade för klimatrisker som både värme och skyfall.

– Vi bygger annorlunda nu än vi gjorde innan de första inventeringarna. Framför allt försöker vi bevara mer växtlighet, och där det inte är möjligt kompletterar vi med pergolor och andra lösningar. Allt går, men det kräver hårt arbete, säger Freja Elmsjö.  

Förtydligande 2024 12 11: Diagrammet över globala temperaturanomalier i grafiken ”Värmeböljor blir allt vanligare” anger avvikelse relativt jämförelseperioden 1991–2020. Källa till diagrammet är SMHI/Copernicus Climate Change Service.