Den som borrar i folks huvud måste vara ödmjuk
Ibland är det bra att vara kaxig. Men i experiment med människor kan kaxighetens pris bli för högt. Det borde Elon Musk begripa.
För ett tag sedan ringde jag den amerikanske genforskaren och entreprenören Craig Venter. Han har fyllt 78 och är kanske inte lika världsberömd som han en gång var. År 1992 startade han ett företag och lovade att avläsa människans hela arvsmassa snabbare och billigare än ett internationellt samarbete mellan universitetslaboratorier med finansiering i mångmiljardklassen. Det funkade.
Egentligen ringde jag Craig Venter för att prata om hans afantasi. Men under samtalet berättade han om flera pågående forskningsprojekt. Han har kvar sin attityd: Noll respekt för invändningar han uppfattar som obefogade.
Elon Musk vill stoppa elektroner i hjärnan
Den inställningen delar han med Elon Musk, också han en amerikansk entreprenör som gillar att göra storslagna utspel i medierna. Genom åren har han skapat rubriker med sina Tesla-bilar, Space X-raketer, övertagandet av Twitter (numera X) och planer på att kolonisera Mars.
Hans kanske farligaste projekt handlar om att stoppa in elektroder i hjärnan på folk. I mer än 20 år har forskare utvecklat teknik som ska göra det möjligt för en förlamad människa att styra en robotarm eller dator via sladdar från huvudet. Företaget Neuralink, startat av Elon Musk år 2016, genomförde sin första operation i januari i år. Ytterligare en patient opererades i somras.
Elon Musk har fått kritik för sparsam rapportering om resultaten i vetenskapliga tidskrifter. Desto mer har han spritt via Youtube, X och pressmeddelanden.
När Craig Venter stod i det mediala strålkastarljuset var riskerna små. Det praktiska arbetet med att avläsa arvsmassa handlar trots allt om molekyler.
Elon Musk, däremot, utvecklar teknik som ska sitta inne i skallen på levande människor – dessutom människor som förlorat förmågan att röra sig, och därför har anledning att gripa efter varje hopp om ett självständigt liv.
Vem bär ansvaret på sikt?
Elon Musk är superrik och superkänd. När han beskriver sina experiment som framgångssagor blir det svårt för den som överväger att ingå i en klinisk studie att värdera teknikens för- och nackdelar. Just nu ser det lovande ut. Men finns det biverkningar som inte visas på Youtube? Hur stor är risken för en infektion? Eller för att elektroderna går sönder, nu eller om 20 år? Finns Neuralink ens kvar om 20 år? Om inte – vem har då ansvaret för de inopererade elektroderna?
Craig Venters forskning om dna-molekyler i slutet av förra seklet öppnade också för etiska frågor. Men Elon Musk experimenterar med utsatta människor. Det kräver en helt annan attityd. Varsamhet.
Det är som Predikaren säger i Gamla testamentet: Allt har sin tid. En tid för pressmeddelanden, en tid för vetenskapliga tidskrifter. En tid att vara kaxig, en tid att vara ödmjuk.
Kunskap baserad på vetenskap
Prenumerera på Forskning & Framsteg!
Inlogg på fof.se • Tidning • Arkiv med tidigare nummer