Deras förra bok Vikingatider Augustnominerades 2023. F&F ställer 5 frågor Anna Lihammer, doktor i historisk arkeologi, och Ted Hesselbom, konstnär och chef vid Sigtuna museum, om deras nya bok Ragnarök.

1 | Ragnarök beskrivs i poetiska Eddan som nedtecknades kring 1270. Det kopplar ni till vulkanen Heklas utbrott på Island 1104. Varför?

Anna: I Ragnarök beskrivs att världen ska gå under och återfödas till något nytt. Under vikingatiden var landskapet besjälat, så det var naturligt att tolka omvälvande klimat- och väderhändelser i mytologiska termer.

Ted: Före de här vulkanutbrotten var det en lång period utan utbrott, så det var inte jättemånga som hade upplevt det. Det blev ännu mer dramatiskt och skräckinjagande. Händelserna kunde brukas i både kristen och annan tro i propagandistiskt syfte, som bevis på att ondskan finns.

2 | Regenter börjar säga att de är kung av Guds nåde, biskopar får stor makt och kloster grundas. Blir inte det en stor klyfta till vanligt folk som knappt kristnats?

Ted: Innan kristendomen kom var det ett fåtal i de översta skikten som fick samtala med gudarna. Med den nya religionen blir även de ofria synliggjorda som människor.

Anna: Det är inte bara kristendomen som sprids. I Europa finns judendom, islam och hedniska religioner. Kyrkan var ganska pragmatiskt inställd till andra influenser för att nå så många som möjligt och få makt. Arkitektur och mode inspireras tydligt av kontakter med islam.

3 | I svensk historieskrivning har 1100-talet mest handlat om strider mellan kungaätter och bilden har inte varit så nyanserad. Men nu kommer fler böcker om seklet. Har det blivit inne?

Anna: Ja, det tycker ju vi. Det är så mycket som startar på 1100-talet, men det har hamnat i kläm mellan vikingatiden och 1200-talets mongol­invasion och 1300-talets digerdöd. Därför finns en tendens att man inte ser 1100-talet. Men det var en brytningstid där det kom starka krafter som sade att så här ska det vara. Men å andra sidan uppstod miljöer där människor kunde leva på nya sätt som aldrig tidigare skådats. Det hade betydelse för människors självuppfattning.

4 | Ni skriver att de framväxande städerna gör människor mer till likar. Men stämmer det? Bara ett litet fåtal bodde där, och ännu på 1800-talet var klasskillnaderna stora.

Ted: Man kan inte dra en rak linje till i dag. Saker har både försämrats och förbättrats genom sek­lerna. Olikheterna mellan könen var till exempel större på 1800-talet än på vikingatiden. Men ändå är det en början vi ser i städerna. Den som levt som ofri på en gård och kommer till Sigtuna möter en helt annan värld och träffar många likar.

Anna: Människor möts också över klasserna. Jag tror att införandet av penningekonomi betyder oerhört mycket. Tidigare var transaktioner laddade, det var inte bara utbyte av varor utan medförde krav på vänskap och sociala relationer. Men mynten har samma värde oavsett om du är vän eller främling.

5 | Ni beskriver 1100-talet som mångfacetterat och fullt av motsägelser. Vad är viktigaste brottet mot vikingatiden, och vad är det viktigaste som lever kvar?

Ted: Det pulserar in influenser med andra sätt att vara – det finns flera varianter av sanningar och det går att vara likvärdig med andra. Det byggs nya strukturer där människor möts i staden, kristendomen och kyrkorna.Anna: Det viktigaste är inte just att kristendomen kommer, utan allt det för med sig: en stark organisation, skriften och andra förhållningssätt, där världen kommer in i lokalsamhällen. Det som lever kvar är att det är samma mäktiga släkter och familjer som drar störst nytta av det nya.