Vad bör vi äta för att hålla oss inom planetens gränser, för att maten ska produceras på ett rättvist sätt – och för att vi ska hålla oss friska?

Enligt en ny rapport från organisationen EAT kan en övergång till en mer växtbaserad kost halvera de globala växthusgasutsläppen från livsmedelsproduktionen och förebygga upp till 15 miljoner dödsfall varje år – det vill säga mer än 40 000 liv om dagen.

Rapporten har tagits fram av 70 forskare från 35 länder, däribland svenske Johan Rockström.

”Man kan kalla det för en flexitariansk kost. Den är rik på växtbaserade livsmedel som fullkorn, frukt, grönsaker och baljväxter, men innehåller också animaliska produkter”, säger Line Gordon, professor vid Stockholms universitet och en annan av forskarna bakom rapporten, i ett pressmeddelande.

En flexitarian är en person som huvudsakligen äter växtbaserad mat men som ändå inkluderar viss mängd fisk, kött, ägg och mjölkprodukter.

Rapporten är publicerad i den vetenskapliga tidskriften The Lancet och är en uppföljning av EAT-rapporten från 2019 – som då möttes av kritik.

Vi bör alltså äta mer fullkorn, baljväxter som ärtor, linser och bönor, frukt, grönsaker och nötter – och samtidigt äta mindre animaliska produkter, särskilt rött kött.

Forskarna rekommenderar följande dagliga intag:

Forskarna konstaterar att om alla människor i världen ska äta på detta sätt behöver vissa delar av livsmedelsproduktionen öka, medan andra måste minska.

Den globala produktionen av baljväxter behöver öka med upp till 190 procent. Grönsaksproduktionen behöver öka med 42–48 procent, medan animalieproduktionen minska med 22–27 procent.

För att detta ska bli möjligt krävs pengar – upp till 500 miljarder dollar årligen fram till 2050, enligt forskarna.

Utöver finansieringen finns enligt rapporten tre huvudsakliga hinder för att människor ska äta mer växtbaserat:

Ulrikke Wethal, forskare vid Senter for global bærekraft vid Universitetet i Oslo, håller med om att detta är centrala hinder – men ifrågasätter hur forskarna tolkar begreppet ”efterfrågan”.

– Det är en kraftig förenkling. En sådan berättelse används ofta av företag – och delvis även myndigheter – för att lägga en stor del av ansvaret på konsumenterna, säger hon.

Ofta är argumentet att det är konsumenterna som måste förändra sina vanor och skapa en marknad – och att företagen och producenterna därefter följer efter.

– Men det är ju inte så att företag bara producerar det människor behöver och efterfrågar. Då hade produktionen sett väldigt annorlunda ut, säger Ulrikke Wethal.

Efterfrågan är alltså inte något som bara finns i befolkningen, utan skapas genom komplex dynamik mellan produktion och konsumtion.

Ulrikke Wethal menar att mat är ett komplext – och ganska svårt – område för konsumenter att navigera i. Vad vi äter påverkas av vad som finns tillgängligt och till vilket pris, vad vi är vana vid, vad vi har kunskap om och kan laga samt vilka sociala normer som råder.

– Vi har också olika uppfattningar om vad som är en hälsosam, normal och god kost, säger hon.

Hon anser att EAT-rapporten är viktig:

– Den kan användas för att sätta press på politiska beslutsfattare att ta till starkare åtgärder för att styra livsmedelsproduktionen mot en mer växtbaserad kost.

Marte Dæhlen är journalist vid forskning.no som den här artikeln har översatts ifrån. Läs originaltexten här.