I ett avsnitt av programmet 30 minuter kontaktade SVT den folkkära fysikern Ulf Danielsson för att få en kommentar till några rader om big bang och evolutionsteorin ur en bok av författaren Björn Ranelid. Ordväxlingen ledde till samtal med en förlagsredaktör, och sedan till en gemensam bok.

Människan är ett mirakel är ett lite vindlande samtal. Det handlar om världsbild och människosyn, men mest om perspektiv på att vara människa och betrakta världen. Konkreta anekdoter ur livet blandas med mer filosofiska resonemang – från uppväxtskildring till kvarkar, från galaxer till Malmö och Ludvikatrakten. De båda författarna löser av varandra och deras resonemang flätas in i varandra. Flera gånger kommer jag på mig själv med att tappa bort vem det är som är ”jag” i ett visst stycke, men sedan divergerar rösterna igen. Ibland verkar Björn Ranelid försöka ställa Ulf Danielsson mot väggen i någon fråga, men samtalet muterar aldrig till debatt. Tillsammans vänder och vrider de på vad vetenskapen innebär och hur vi som lever i världen egentligen ska förstå den bäst.

Resultatet blir något helt eget och ganska uppfriskande. Behållningen är inte så mycket faktainnehållet som själva sättet att fundera över saker tillsammans. Den typen av samtal skulle jag gärna se mer av i världen i allmänhet.