Vetenskapsåret 2026 – del 6: Återställa naturen, exaktare klimatmodeller och Rödlistan

Hur ska Sverige leva upp till EU:s nya lag om restaurering av natur? Det ska fem myndigheter svara på i en utredning som lämnas till regeringen i februari. Den stora knäckfrågan är bedömningen av hur stora arealer som ska återställas, och allt beror på vilket år man väljer som målbild – alltså hur långt tillbaka man ska sikta. Regeringen vill sikta på 1995, då Sverige gick med i EU. Den målbilden skulle inte kräva så omfattade åtgärder, eftersom de stora förändringarna i svensk natur skedde före dess. Naturskyddsföreningen menar dock att det skulle bli en vantolkning av förordningens intentioner. Om myndigheterna går på ”1995-linjen” blir det intressant att se vad EU-kommissionen säger när de får det svenska förslaget i september.

En annan avgörande fråga som ska besvaras i februari är hur naturtyperna ska definieras – hur mycket av Sveriges skogar tillhör exempelvis EU:s prioriterade naturtyp ”västlig taiga”? Det må låta tekniskt, men det styr vilka skogar som ska avverkas respektive skyddas framöver.

När AI-modeller på allvar gör entré i klimatforskningens tjänst kan prognoserna bli betydligt mer exakta. En modell som heter Aurora verkar utklassa de tidigare när det gäller att förutspå till exempel luftkvalitet, havsvågor och cykloner. Mer exakta förutsägelser betyder både att vi kan vara beredda rent fysiskt och förhoppningsvis att förändringarna tas på större allvar. En forskargrupp vid Uppsala universitet kommer att publicera flera artiklar baserade på Aurora under våren.

För alla som är engagerade i bevarande av svenska arter är april 2026 en viktig hållpunkt. Då presenteras Artdatabankens nya rödlista – en bedömning av arters utdöenderisk som kommer i samlad form vart femte år. Redan i somras släpptes preliminära listor för de flesta artgrupper, men det blir spännande att se vilka som står sig.

Den mest uppmärksammade men kanske minst oroande nykomlingen är nog älgen. Stammen har sjunkit drastiskt sedan toppåren kring 1980, framför allt eftersom jakten har ökat, i syfte att minska betesskadorna på skogen. Älgen verkar falla ut som ”nära hotad” i rödlistningens ekvationer, men Sverige har fortfarande världens tätaste älgstam, enligt forskningsinstitutet Skogforsk.

Mer oroande är nykomlingarna sill, tumlare och ängsblåvinge. Bland arter som ser ut att flyttas till en allvarligare hotkategori finns också många som väcker allmän oro – som torsk och igelkott.

En som verkar behålla sin tidigare kategori (sårbar) är den lilla orkidén knärot. Skogsbruket har ifrågasatt rimligheten i att knäroten är starkt skyddad genom Artskyddsförordningen och att avverkningar där den växer kan stoppas. Rödlistning innebär inget formellt skydd, men stärker knärotens status i denna infekterade diskussion.