7 000 runinskrifter nu sökbara på nätet

En databas med Skandinaviens alla 7 000 runinskrifter har öppnats på nätet. Den användes tidigare bara av forskare, men är nu tillgänglig för alla.

Publicerad

Runforskaren Otto von Friesen på Gotland vid gården Siglajvs grindstolpar utanför Vamlingbo i början av 1900-talet. Hans stora samling av anteckningsböcker och foton från 1900-talets första decennier finns tillgängliga digitalt.
Image: Riksantikarieämbetet: Foto J.W. Hamner, färgbearbetning Julius Jääskelä

Databasen Runor bygger på gps-data för runristningar på bland annat stenar och bergshällar, precis som appen Fornsök med alla fornlämningar, som F&F tidigare skrivit om. Genom att ange sin position kan man se vilka ristningar som finns i närheten. Bakom båda apparna ligger Riksantikvarieämbetet, RAÄ.

Inskrifterna beskrivs och förklaras via länkar till Samnordisk runtextdatabas, som ägs och förvaltas av Uppsala universitet. Den kunde tidigare bara användas via ett program som forskare laddade ned på datorn.

Arbete pågår med att steg för steg lägga in bilder på alla runinskrifter, och även 15.000 foton av bildstenar. Dessa är vanligast på Gotland och är målade istället för ristade, oftast utan runor. Länkar finns också till bokverket Sveriges runinskrifter i snart 15 band, som digitaliseras fortlöpande.

– Grundidén är att varje runinskrift har en egen sida kopplad till en karta. Genom att klicka på länkade ord kan man vandra omkring i olika kategorier. Om man till exempel klickar på ristarens namn, som Visäte, så får man upp alla ristningar som han har gjort och kan läsa mer om dem, säger runforskaren Magnus Källström vid RAÄ.

Mer material läggs till

Ytterligare information kommer att knytas till databasen, som arkeologiska rapporter och artiklar ur den vetenskapliga arkeologiska tidskriften Fornvännen. Det gäller även äldre material som nu digitaliserats. Språk- och runforskaren Otto von Friesens stora samling av anteckningsböcker och foton från 1900-talets första decennier, förvarats vid Uppsala universitetsbibliotek, finns redan tillgängligt.

Ristningarnas texter anges som de är ristade, samt på fornsvenska, svenska och engelska. De svenska transkriberingarna läggs till efter hand.

– Material som tidigare varit svåråtkomligt görs på det här sättet mer tillgängligt för språkforskare, arkeologer, historiker, kulturgeografer med flera. Men även om man bara är allmänt intresserad kan ta del av materialet, säger Magnus Källström.

De flesta runinskrifterna är från vikingatiden

Av Skandinaviens cirka 7000 runinskrifter finns omkring 4000 i Sverige, tre fjärdedelar på fristående stenar och hällar. De flesta är från vikingatid. Utöver det finns ristningar på gravhällar, ben, metallbleck och i några få fall även trä.

Förutom ristningar i de skandinaviska länderna ingår även sådana som gjorts av skandinaver i till exempel Ryssland. Fornengelska inskrifter och ristningar på kontinenten före år 700 finns däremot inte med.

Här hittar du appen Runor.

F&F i din mejlbox!

Håll dig uppdaterad med F&F:s nyhetsbrev!

Beställ nyhetsbrev

Prenumerera på Forskning & Framsteg!

10 nummer om året och dagliga nyheter på webben med vetenskapligt grundad kunskap.

Beställ idag
Publicerad

Samhälle & kultur

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor