AI i EU: ”Det kan handla om att vinna eller försvinna”

Stora och riktade AI-åtgärder behövs för att få fart på EU:s ekonomiska tillväxt de kommande åren. Det menar Europeiska revisionsrättens ledamot Michails Kozlovs när han presenterar den första stora revisionen av EU:s AI-investeringar och utvecklingsplaner.

– I AI-kapplöpningen kan det ”handla om att vinna eller försvinna”, säger han i ett pressmeddelande apropå den globala konkurrensen.

Revisorerna konstaterar att EU inte har haft någon större framgång med att utveckla ett europeiskt ekosystem för AI, och inte heller har lyckats driva på europeiska investeringar i teknik på samma sätt som de globala jättarna USA och Kina.

Det är hård kritik.

2018 satte EU upp målet att bli världsledande inom etisk och säker AI, bland annat genom att utveckla infrastruktur och plattformar för att snabba på utvecklingen av smarta robotar, big data, molntjänster, högpresterande datasystem, fotonik och system baserade på artificiella neuroner.

EU-kommissionen har också arbetat med reglering, och för att med forskning och investeringar främja ett europeiskt AI-ekosystem där offentliga och privata aktörers satsningar går hand i hand.

Målet var AI-investeringar från det offentliga och privata sammanlagt skulle uppgå till 20 miljarder euro för perioden 2018–2020, och därefter 20 miljarder euro årligen under en tioårsperiod.

En del i detta var EU-kommissionens föresats att öka de EU-finansierade investeringarna i forskning och innovation till 1,5 miljarder euro under perioden 2018–2020, och därefter 1 miljard euro årligen under perioden 2021–2027. 

Men medfinansieringen från privata företag har inte hängt med.

Medlemsstaternas AI-satsningar varierar dessutom väsentligt. Medan Tyskland och Frankrike har aviserat de allra största investeringarna framöver, saknar fyra EU-länder fortfarande AI-strategier, skriver revisorerna i sin rapport.

När Europeiska revisionsrätten höll sin presskonferens på tisdagen fick Michails Kozlovs frågan om vad EU:s nya AI-förordning, som godkändes förra veckan, kan betyda för Europas AI-ekosystem.

– Det är svårt för mig att svara på. Men vi ser att den är väl accepterad i omvärlden och vet av erfarenhet att om vi skapar bra regelverk så kan det leda till standardisering. Det är det hoppet EU har, svarade Michails Kozlovs.

Markus Naarttijärvi, professor i rättsvetenskap och knuten till Centrum för transdisciplinär AI vid Umeå universitet, påpekar dock att Europa och de stora AI-nationerna skiljer sig åt när det gäller att bygga AI-regleringar.

– Jämför man EU med USA och Kina finns det i rättslig bemärkelse en spänning mellan ambitionerna att släppa tyglarna fria och starkt pusha för att utveckla AI, och att implementera AI på ett tryggt sätt med skydd för enskilda individer och mänskliga värden. Exempelvis har EU världens starkaste dataskyddsnätverk i form av dataskyddsförordningen GDPR som sätter gränser, vilket också den nya AI-förordningen gör, säger han till Forskning & Framsteg.

Ett exempel är en internationell diskussion om huruvida det amerikanska systemet eller chattroboten Chat GPT förmår uppfylla GDPR-krav som att införa rättelser eller på begäran ta bort personuppgifter, menar Markus Naarttijärvi.

Han påpekar också att AI-förordningen – som bland annat urskiljer AI-lösningar utifrån risknivåer – börjar gälla stegvis. De första reglerna införs om sex månader och anger vilka AI-system och tillämpningar som kommer att bli förbjudna.

Trots att man inom EU nu har spikat en uppgörelse kring AI-förordningen, finns det fortfarande frågetecken kring vad lagtexten kommer att innebära, menar Markus Naarttijärvi.

– Det är fortfarande relativt oklart hur den slutförhandlade texten kommer att tolkas i vissa fall, exempelvis inom brottsbekämpningen och i frågan om vissa förbjudna system, högrisksystem och rättssäkerhetsmekanismer, säger han.

Bland annat ska tillämpningar som med hjälp av AI identifierar ansikten i realtid, och som anses vara gravt integritetskränkande, vara förbjudna.

– Ändå infördes undantag i specifika fall, exempelvis när myndigheterna letar efter terrorister i vissa situationer, konstaterar Markus Naartijärvi.

Ett liknande fall rör så kallade predikativa AI-system, som används på vissa håll i USA för att förutsäga individers risk att begå brott. 

– Europaparlamentet stred hårt för att sådana system ska vara otillåtna. I den slutliga versionen av förordningen är de predikativa systemen i vissa fall otillåtna om de baseras på profilering av individuella karaktärsdrag, men klassas som högrisksystem om de stödjer mänskligt beslutsfattande baserat på objektiva fakta länkade till kriminella aktiviteter.