För några år sedan upptäckte forskare PFAS i djur, växter och jord på Frösön utanför Östersund. Skogssorken visade sig ha rekordhöga koncentrat av PFAS. Nu har forskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, undersökt hur PFAS påverkar djurens hälsa.

– Vi har inte bara tittat på halterna av PFAS utan också studerat hur PFAS påverkar vilda djur och näringskedjan på Frösön. Ur perspektivet ekosystemhälsa tycker jag att det vi sett är ganska alarmerande, säger Frauke Ecke, universitetslektor vid SLU och professor vid Helsingfors universitet.

Studien visar att PFAS-ämnena även sprids genom näringskedjan i ekosystemet, exempelvis från förorenad jord till gnagare och vidare till rovdjur.

Forskarna misstänker bland annat att PFAS har orsakat leverskador hos skogssorken, skador som kan leda till försämrad reproduktion, att de blir lätta byten för rovdjur och mer mottagliga för sjukdomen sorkfeber.

Skogssorken är Europas vanligaste däggdjur och spelar en viktig roll i ekosystemet.

– Sorken i allmänhet och skogssorken i synnerhet är nyckelarter i de nordliga skogarna. Skogssorken bidrar till att sprida växter och svampar och utgör en väldigt viktig föda för många rovdjur, säger Frauke Ecke.

Pärlugglan, som äter mycket skogssork, påträffades även den med höga halter av PFAS på Frösön.

– Om det är enklare för en pärluggla att fånga en PFAS-boll – en skogssork med höga halter PFAS – så blir det ju mycket PFAS också i pärlugglan, säger Frauke Ecke.

Exakt hur pärlugglans hälsa påverkas av PFAS-halterna vet forskarna ännu inte, men Frauke Ecke tror att kemikalierna kan vara en förklaring till att de blir färre.

– Pärlugglan har haft en lång tids nedåtgående trend. Det skulle inte förvåna mig om miljögifter som till exempel PFAS spelar en bidragande roll, säger Frauke Ecke.

Pärlugglan flyttar när maten tar slut, ibland flera hundra kilometer bort, vilket leder till att ugglan sprider PFAS-ämnen också till andra delar av landet.

Tidigare studier om PFAS-halter har gjorts på djur i laboratorium.

– Så vitt vi vet är vi de första som har tittat på detta på vildlevande djur i landmiljö, säger Frauke Ecke.

Att undersöka djuren i det vilda är ett första steg för att förstå hur djuren påverkas i ett naturligt system. Nästa steg att undersöka fler områden, både platser man vet är förorenade och platser som i dag anses fria från PFAS-utsläpp.

– Vårt mål är att följa upp den här studien med riktade studier och också eventuella fältbaserade experiment för att ta reda på mer exakt hur djuren påverkas, säger Frauke Ecke.