Åldern avgör vad du gör på nätet

Vi e-handlar mer, gör fler digital vårdbesök, köper fler resor med mobilen och fyra av tio som träffat en partner de senaste fem åren hittade kärleken via nätet. Det framgår av årets upplaga av rapporten Svenskarna och internet från Internetstiftelsen.

Det är en tjock lunta fullmatad med siffror över svenskarnas internetvanor. Allt som allt använder 94 procent av befolkningen internet, och 90 procent använder nätet dagligen. Siffrorna är oförändrade jämfört med förra året, och liksom tidigare är det nästan uteslutande bland de äldre som man hittar de 6 procent som inte använder internet.

Överlag syns stora skillnader mellan olika generationer. På sociala medier dominerar till exempel Facebook och Instagram bland vuxna födda på 1990-talet och tidigare. Bland yngre störtdyker Facebook till förmån för Youtube, Snapchat och Tiktok. Årets raket hittas i den yngsta åldersgruppen i form av spelplattformen Roblox som även används flitigt som chattforum.

Under pandemin tvingades många att använda fler digitala tjänster och effekten av denna ”chockdigitalisering” syns även i årets siffror.  Användningen av mobilt bank-id har gått kraftigt uppåt och används i dag av 71 procent av befolkningen varje dag, jämfört med 47 procent förra året. En förklaring är att många företag och organisationer skrotat sina egna inloggningssystem och i stället använder sig av bank-id.

Även användningen av digitala brevlådor har ökat, liksom att söka vård och köpa biljetter på nätet visar undersökningen.

Samtidigt syns det i siffrorna att fler har återgått till kontoret. Andelen som arbetat hemifrån någon gång det senaste året har ökat något, från 53 till 55 procent, men andelen som arbetar hemifrån på heltid har minskat från 21 till 15 procent. I snitt jobbar de som svarat på frågorna 3,2 dagar hemifrån i år, jämfört med 3,5 dagar i snitt förra året. Att vi ägnar mer tid på kontoret syns också i statistiken över videosamtal, andelen dagliga användare har nästan halverats jämfört med förra året.

Internetstiftelsen har även ställt frågor om internets baksida, och det finns en stor rädsla för att bli lurad på nätet. Var femte person undviker till exempel att e-handla på grund av rädsla för bedrägerier.

Åtta av tio anger att de vidtar åtgärder för att skydda sig på nätet. Vanligast är att inte tillåta att en app spårar platsinformation. Det är också vanligt att undvika att uttrycka åsikter på sociala medier för att skydda sin integritet. Här syns också skillnader mellan generationer och kön. 90-talister är mest benägna att klicka bort så kallade kakor och fler män än kvinnor undviker helt sociala medier på grund av integritetsskäl.

Internet är en viktig del av livet och hälften av barn och ungdomar på högstadiet och gymnasiet skulle känna sig utanför utan sociala medier. Samtidigt har andelen barn som utsatts för näthat eller negativa ord ökat från 9 till 17 procent sedan förra året. Dubbelt så många flickor i åldern 12 till 19 år har utsatts för oönskade kontaktförsök på nätet jämfört med pojkar.

Andelen föräldrar som anger att deras barn blivit utsatta är dock betydligt lägre.

Måns Jonasson, internetexpert på Internetstiftelsen tror att många yngre barn inte pratar med föräldrarna av rädsla för att bli av med sina sociala medier.

– Det är därför viktigt att ha en diskussion med sina barn.