Allt fler barn och ungdomar diagnostiseras med adhd och majoriteten, cirka 80 procent, får medicin som en del av sin behandling. Men nära en tredjedel blir inte hjälpta av läkemedel. I en ny nationell studie som letts från Umeå universitet har forskare försökt hitta faktorer som kan förutse vilka barn som kommer att hjälpas av medicin. När de sammanfattade undersökningen var resultatet inte som de hoppats.

– Vi hittade ingenting som kunde förutsäga om man skulle svara bra eller dåligt på medicinen. Vi tycker det är anmärkningsvärt att vi faktiskt inte vet, säger Maria Lilja, barnläkare, ST-läkare inom barn- och ungdomspsykiatrin, doktorand vid Umeå universitet och försteförfattare till studien som publicerats i den vetenskapliga tidskriften European Child & Adolescent Psychiatry

I studien ingick 638 barn och ungdomar mellan 6 och 17 år från regionerna Gotland, Västerbotten och Stockholm. Forskarna tittade på om kön, ålder, vikt, längd, blodtryck, födelsetid på året, puls, IQ, geografisk region eller samsjuklighet hade någon inverkan på medicinens effekt och kom fram till att ingen av faktorerna påverkade resultatet. 

– Det finns jättemånga studier men ingen som entydigt kommit fram till att ”de här faktorerna kan generellt med säkerhet förutsäga läkemedelseffekt”. Vissa studier har visat att om man har mer adhd-symtom får man bättre effekt av medicinen, vissa studier har visat att om man har mindre adhd-symtom får man bättre effekt. Studierna pekar åt olika håll, säger Maria Lilja.

Diagnosen adhd är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning där hyperaktivitet och koncentrationssvårigheter är vanligt. Antalet barn som fått diagnosen har ökat kraftigt och i dag får ungefär 11 procent av pojkarna och 6 procent av flickorna diagnosen adhd. Det betyder även att antalet barn som tar adhd-medicin har ökat. 

Forskarna har inte undersökt biverkningar i regelrätt mening, men sett att det finns stora skillnader i hur patienter reagerar på medicinen.

– När vi tittar på effekten av medicinen ser vi att vissa försämrades av medicinen och vissa blev jättemycket bättre, säger Maria Lilja.

Att hitta faktorer som kan förutse vilka som hjälps av medicinen blir viktigt för att kunna behandla rätt patient, men också för att undvika onödig behandling, menar Maria Lilja.

– Även samhällsekonomiskt vore det såklart bättre om vi kunde rikta resurserna så att patienterna som vi vet får effekt får behandling. Så att vi inte i onödan behandlar någon som inte blir hjälpt, säger hon.

Redan i dag pågår flera andra studier på området och Maria Lilja menar att det finns mycket viktig forskning kvar att göra.

– Kanske behöver vi tänka mer utanför boxen och titta på faktorer som ingen har tittat på eller kombinationer av faktorer. Eller så kanske man får landa i en mer individanpassad bedömning, säger hon.