Annons

Prickar på en schematisk karta över himlavalvet som visar var de studerade galaxhoparna finns.

Kartan visar hur de studerade galaxhoparna är utspridda över himlavalvet. Fyra av galaxhoparna visas avbildade i röntgenstrålning. Ljusstyrkan och avståndet ger en mätning av universums utvidgning i olika riktningar.

Bild: 
NASA/CXC/Univ. of Bonn/K. Migkas et al.

Är universums expansion skev?

En ny analys av galaxhopar antyder att rymden utvidgar sig olika fort i olika riktningar. Om det stämmer skulle det ställa delar av den moderna kosmologin på ända. Men saken är inte avgjord ännu.

Annons

Publicerad:

2020-04-09

En tysk-amerikansk forskargrupp har studerat röntgentrålningen från hundratals avlägsna galaxhopar. Resultatet tycks visa att galaxhoparna rör sig olika fort beroende på var på himlavalvet de befinner sig. Det är oväntat, eftersom forskare vet att universums expansion såg likadan ut överallt strax efter big bang, och en viktig kosmologisk princip grundas på att det är så ännu i dag. En skevhet i utvidgningen skulle också innebära att mätdata från olika platser i universum måste justeras innan de kan jämföras. Men andra forskare är inte övertygade.

– Jag skulle säga att de överdriver sitt resultat. Om effekten vore så stark borde vi ha sett den i andra observationer, säger Steffen Hagstotz som studerar galaxhopar vid Stockholms universitet. 

Enligt Steffen Hagstotz är mätningarna bra gjorda, men han ifrågasätter tolkningen och hanteringen av osäkerheterna i analysen.

Kan bero på otillräckliga data

Svaga antydningar om liknande skillnader i expansionshastigheten har funnits i tidigare studier, men enligt Steffen Hagstotz brukar skillnaderna bero på otillräckliga data och försvinna vid noggrannare studier. Men bilden kan ändras, och mer forskning behövs.

Även om det skulle visa sig att forskarna har fel om utvidgningen, menar Steffen Hagstotz att deras sätt att mäta på galaxhopar är betydelsefullt på andra sätt.

– Metoden de använder är mycket intressant. När den blir bättre kan den bidra till att avgöra en viktig fråga om hur hastigt universum expanderar.

Att hela universum utvidgas innebär att objekt i rymden avlägsnar sig fortare ju längre bort från oss de befinner sig. Hur snabbt det går beroende på avståndet uttrycks med den så kallade Hubbleparametern. På senare år har olika sätt att mäta gett skilda värden på den här viktiga parametern. Fler sätt att mäta skulle hjälpa till att avgöra hur stor parametern faktiskt är, och då kan röntgenstrålningen från galaxhoparna vara en nyckel.

Den aktuella studien grundar sig på data från de rymdbaserade teleskopen Chandra och XMM-Newton. Steffen Hagstotz förväntar sig att nya instrument kommer att hjälpa forskarsamfundet att reda ut frågorna om universums utvidgning.

– Mycket snart kommer vi att ha bättre mätningar från observatoriet eRosita som sändes upp 2019.

Forskning & Framsteg berättar om fackgranskade forskningsresultat och om pågående forskning. Våra texter ska vara balanserade och trovärdiga, och sätta forskningsresultaten i sitt sammanhang för att göra dem begripliga. Forskning & Framsteg har rapporterat om vetenskap sedan 1966.