Astronomiska upptäckter fångas upp i science fiction

När planeten Kepler 16b upptäcktes jämfördes den med planeten Tatooine, där Luke Skywalker växer upp i filmen Star Wars, eftersom båda har två solar. Fiktiva planeter kan vara en ingång till att tala om verkligheten, men de skildras ofta på sätt som är ganska långt ifrån de planeter som astronomer utforskar.

Berättelser om planeter utanför solsystemet har ändå förändrats efter att den första exoplaneten upptäcktes 1995. Planeter som är väldigt lika jorden förekommer mer sällan i nyare verk än i äldre. Den slutsatsen drar fyra forskare i Storbritannien och Österrike efter att ha analyserat 142 planeter från litteratur och film – lika många skapade före som efter exoplaneter först blev föremål för astronomiska studier.

– Slutsatsen är lite torftig och självklar, säger Britt Farstad, universitetslektor vid Högskolan i Gävle, som själv forskar om science fiction.

Fantasins världar utgår från samtidens kunskap. Det är lätt att se att det författare tänker ut i dag, skiljer sig från vad som skrevs på till exempel 1950-talet.

Britt Farstad tycker ändå att studien är intressant och bra gjord.

– Den är en del av en trend att fler och fler forskare använder spekulativ fiktion som empiriskt material. Det är ett tidigare understuderat område.

Forskarna använde AI-teknik för att bygga ett nätverk mellan egenskaper hos planeterna i de olika berättelserna och sätta siffror på kopplingarna mellan dem. Då kom det till exempel fram att det blivit mindre vanligt med skildringar av planeter där det har utvecklats intelligent liv.

Ett antal tidigare studier som citerats av forskarna pekar på att det finns ett samband mellan att vara intresserad av vetenskap och att gilla science fiction. Studiens grundfråga handlade om huruvida det är lämpligt att använda science fiction som ett verktyg för vetenskapskommunikation.

Britt Farstad är positiv till den tanken, men tror inte att möjligheterna hänger på hur nära den verkliga vetenskapen berättelserna ligger.

– Jag tror att science fiction är bra för att odla nyfikenhet och skapa vetenskapslust. Där finns en jättepotential. Men det är viktigt att separera fakta och fantasi.

Britt Farstad beskriver fantasi som en mänsklig superkraft som kan tränas, och som är användbar för att lösa problem i den verkliga världen. Hon tycker att fiktionen har en plats i undervisning. Den kan till exempel kombineras med forskning och nyheter innan studenter bearbetar de olika idéerna i samtal och eget skrivande.