Åtalad forskare i Scientist Rebellion: ”De vill skrämma oss till tystnad”

Skogsforskaren Jeannette Eggers hade bestämt sig för att hålla låg profil. Demonstrationen var hennes första för organisationen Scientist Rebellion.

Esther Hauer var desto mer rutinerad. Hon är klimataktivist och doktor i psykologi. Hon var där för att stänga en terminal för privatjets.

En söndag i september 2023 protesterade sammanlagt 17 personer mot privatjetsindustrin utanför Grafairs flygterminal för privata jetplan vid Bromma flygplats. Demonstranterna argumenterade för minskat reguljärflygande och ett förbud mot privatjets.

– Privatjetsindustrin är en verksamhet som vi som samhälle kan vara utan, säger Jeannette Eggers.

Bakom aktionen stod Scientist Rebellion – ett internationellt nätverk som består av hundratals forskare från en rad olika discipliner.

I Sverige har forskare från Scientist Rebellion bland annat hällt rödbetsjuice på finansdepartementets entré i protest mot regeringens klimatpolitik och färgat fontäner röda i syfte att uppmärksamma att klimatkrisen är på blodigt allvar, något som Forskning & Framsteg tidigare har rapporterat om.

Av demonstranterna vid flygplatsterminalen var ungefär hälften forskare. Resten var filmare och andra stödfunktioner från systerrörelsen Extinction Rebellion.

– Jag och en till sprutade färg på byggnaden och kastade färg på ett parkerat privatjet. Jag var införstådd med att jag kunde bli gripen, men alla andra nyttjade bara sin demonstrationsrätt och höll tal eller höll i en banderoll, helt öppet på en parkering. Ändå grep polisen alla 17 misstänka för flygplatssabotage, som är ett allvarligt brott, säger Esther Hauer.

Jeannette Eggers däremot hade själv inte en tanke på att bli gripen. 

– De topsade mina fingrar och tog mug shots. Jag fick ta av mig alla kläder och de kontrollerade så att jag inte gömde något i underlivet innan jag låstes in i en arrestcell. Efter sex timmar släpptes jag, säger Jeannette Eggers.

I dag tisdag inleds den gemensamma rättegången för alla 17. Bland de åtalade finns också en luftmiljöforskare, en doktorand i allmänmedicin, en sociologiforskare och en docent i psykologi.

De är inte längre anklagade för sabotage, utan står åtalade för skadegörelse alternativt medhjälp till skadegörelse. Jeannette Eggers beskriver förundersökningsprotokollet som ”en lunta på 600 sidor”. Av den framgår bland annat att saneringsarbetet kostat omkring 100 000 kronor.

– Jag tycker att det vore anmärkningsvärt om vi dömdes allihop. De flesta av oss var bara där och höll upp en banderoll eller tog bilder, säger Jeannette Eggers.

Till vardags är Jeannette Eggers programchef på institutionen för skoglig resurshushållning vid Sveriges lantbruksuniversitet i Umeå.

– I min forskning gör jag konsekvensanalyser för skogen som sträcker sig 30–100 år in i framtiden. Redan i den allra första forskningsartikeln jag var med på för över 20 år sedan varnade jag tillsammans med andra forskare för klimatförändringarnas allvarliga effekter på skogen. Varningarna har sedan dess blivit allt mer alarmerande. Och det gäller inte bara skogen – utan alla ekosystem, säger Jeannette Eggers.

Det förekommer samtidigt kritik mot forskare som ägnar sig åt aktivism. Somliga menar att aktivism förstör förtroendet för forskare. Vad tänker du om det?

– Jag blir ganska arg. Det är konsensus att vi står inför katastrofala konsekvenser om vi inte ställer om samhället nu. Min upplevelse är att man ökar sin trovärdighet som forskare om man också agerar på det man vet. Jag får ofta höra ”du är så modig och frispråkig”. Jag tänker att det här är vår roll som forskare. Det är så sorgligt att det är så få som vågar, säger Jeannette Eggers.

Kritikerna menar att den här sortens aktivism är oförenlig med rollen som forskare. Björn Hassler, professor i miljövetenskap vid Södertörns högskola, har tidigare sagt till Forskning & Framsteg att han tycker att sammanblandningen av de olika rollerna riskerar att urholka klimat- och miljövetenskapens legitimitet.

– Det är inget fel på aktivism. Tvärtom, den behövs. Historiskt har mindre protestgrupper lyckats åstadkomma stora förändringar som exempelvis allmän rösträtt. Men om man är rädd om forskningens status som kunskapsbärare anser jag att man måste hålla isär forskarens roll från aktivistens. Det handlar också om att ta ansvar för hur ens beteende påverkar ryktet och förtroendet för hela yrkeskåren, sade Björn Hassler till Forskning & Framsteg 2023.

Björn Hassler har en bakgrund som statsvetare. Inom statsvetenskapen har man länge diskuterat huru­vida det går att vara aktiv som partipolitiskt an­sluten och samtidigt arbeta som forskare och lärare. En del tycker att det går bra, men Björn Hassler menade att det är lika problematiskt som att kombinera rollerna som forskare och aktivist.

– Även om man är helt säker på att man kan hålla isär den vetenskapliga professionen från det personliga engagemanget är det inte säkert att andra uppfattar det så. Vi forskare får det förtroende vi förtjänar. Det är naivt att tro något annat, sade Björn Hassler till Forskning & Framsteg i artikeln från 2023.

Nyligen avkunnades domen i ett annat uppmärksammat mål där Esther Hauer var en av fyra klimataktivister som åtalades för sabotage på Bromma flygplats 2021. Flygplatsen stängdes ner i cirka två timmar och flygen fick följdförseningar. Aktionen ordnades av Extinction Rebellion.

– Jag limmade mig på ett flygplan, men friades från sabotage. Det var en viktig signal. Tendensen just nu är att försöka likställa klimataktivisters fredliga aktioner med betydligt allvarligare brott, säger Esther Hauer.

Precis som förra gången kommer hon att framhålla att hon agerat i nöd, med hänvisning till klimatnödläget. Den här gången räknar Esther Hauer dock med att bli dömd för skadegörelse.

– Politiker tar inte forskningen på allvar. Då måste vi agera på något annat sätt. För egen del räknar jag med en fällande dom, men om de andra skulle bli dömda för medhjälp vore det katastrofalt. De flesta aktivister ägnar sig inte åt civil olydnad. De är där med sin musik, en banderoll eller bara för att fylla gatorna. Tröskeln att delta blir jättehög om man också måste ta ansvar för andras handlingar, säger Esther Hauer.

Esther Hauer tror att fällande domar skulle kunna få stora konsekvenser. Det skulle kunna innebära att människor inte vågar delta i demonstrationståg och fredliga aktioner, av rädsla för att behöva ta ansvar för andras agerande.

– De försöker skrämma oss till tystnad. Om vi döms tillsammans och i samförstånd till medhjälp för skadegörelse, då signalerar det att man inte kan nyttja sin demonstrationsrätt och delta på sina egna villkor. Det här är ett försök att få alla dömda, men förmodligen kommer man inte att lyckas med det, säger Esther Hauer.

Hon är tidigare dömd för ohörsamhet mot ordningsmakten vid ett par tillfällen, eftersom hon inte flyttat sig på uppmaning av polis, i samband med blockader.

Hon är samtidigt kritisk till att rättegångarna dragit ut på tiden.

– En av aktivisterna, som bara höll i en banderoll på en offentligt tillgänglig parkering, fick avslag på sin ansökan om svenskt medborgarskap med motiveringen att personen var brottsmisstänkt. Men om det blir en friande dom, och om rättegången hade ägt rum mycket tidigare, hade det här inte behövt påverka något, säger Esther Hauer.

Läs mer: Forskare på jobbet – aktivist på fritiden