Blir arbetsmiljön sämre när kollegorna scrollar på rasten?

När är det okej att välja mobilen framför att småprata med arbetskamraterna? Och hur hänger mobilscrollande ihop med gemenskap och tillit på jobbet? Det är några av de frågor som psykologen Per Martinsson undersöker i sin doktorsavhandling vid Göteborgs universitet.

Han utgår från fenomenet ”phubbing” – från engelskans phone-snubbing – när man väljer mobilen framför fysiskt närvarande personer som då kan känna sig nobbade.

För sin avhandling har han intervjuat 25 elektriker och anställda inom hälso- och sjukvården. Han har även gjort en enkät med drygt 800 elektriker, samt ytterligare en enkät med nästan 900 svar från ett brett urval av den arbetande befolkningen. Att han fokuserat på elektriker och vårdpersonal har att göra med att båda yrkesgrupperna i regel jobbar på en bestämd plats där man fikar eller lunchar samtidigt.

– I hälso- och sjukvårdsmiljön ser vi att man verkar prioritera lite mer att ha samtal tillsammans. Även om mobilen finns med så kan den vara ett sätt att umgås, att visa saker för varandra. Elektriker pratar mer om att kollegorna försvinner in i sina mobiler, säger Per Martinsson.

Han påpekar att det är svårt att säga om skillnaderna har att göra med intervjupersonernas kön eller yrkesgrupp. Av de intervjuade elektrikerna var nästan alla män och i vårdgruppen intervjuades enbart kvinnor, något som avspeglar yrkesgrupperna.

Enkätsvaren visar att personer som oftare upplever att kollegorna väljer mobilen framför att umgås, också ger den psykosociala arbetsmiljön sämre betyg. Det gäller bland annat vilket känslomässigt stöd man tycker sig få och känslan av gemenskap och engagemang i arbetet.

Däremot syns inget samband mellan hur mycket man själv använder mobilen och hur man skattar sin arbetsmiljö. Enligt Per Martinsson kan en möjlig förklaring vara att det faktiskt är själva mobilscrollandet som försämrar arbetsmiljön, snarare än att en redan dålig arbetsmiljö leder till mer scrollande.

– Jag sitter inte och scrollar mer för att jag upplever en sämre arbetsmiljö. Den kopplingen ser vi inte. Men det är svårt att vara helt säker på riktningen i orsakssambandet.

Hur mycket mobilscrollande som anses vara acceptabelt är också delvis en åldersfråga. Unga uppger sig vara mer benägna att plocka upp mobilen under raster än äldre. Unga har dessutom mer tillåtande attityder till andras mobilanvändning, säger Per Martinsson.

– Men jag vill inte överdriva generationsfrågan, som lätt kan bli stereotyp. Det är inte bara unga som ägnar sig åt sina mobiler.

Att använda mobilen utan att det uppfattas som phubbing handlar om fingertoppskänsla, säger han.

– Det gäller att kunna läsa av normer och anpassa sig till dem. En del menar att det handlar om sunt förnuft. Men jag tror att sunt förnuft skiljer sig åt från person till person och från grupp till grupp.

Ett skäl som många intervjupersoner ger för mobilanvändningen på raster är behovet av återhämtning.

– Mobilscrollandet beskrivs ofta som ett sätt att ta igen sig utan att behöva prata med någon. Man ser telefonen som en tillflykt, särskilt när man är trött.

Per Martinsson säger att forskningen har väckt intresse på arbetsplatser som har ingått i studierna.

– Att svara på våra frågor har lett till diskussioner bland kollegorna om hur man vill ha det på sin arbetsplats. Man börjar fundera: När plockar jag egentligen upp mobilen? Måste jag göra det samtidigt som vi sitter och äter?

Avhandlingen visar också att mobilanvändningen kan fungera som en indikation på hur arbetsplatsen mår.

– Om man exempelvis som chef eller fackombud märker att många sitter och scrollar i stället för att prata, skulle det kunna tyda på att det finns arbetsmiljöfrågor som behöver hanteras, säger Per Martinsson.

Avhandlingen bygger delvis på en intervjustudie och en enkätundersökning publicerade i Scandinavian Journal of Psychology.