Trötthet som inte går att vila bort, koncentrationsproblem samt olika fysiska och psykiska symtom kan ibland kopplas till långvarig stress – och göra att man får diagnosen utmattningssyndrom. Snart är det slut på det. År 2028 plockas diagnosen, som endast används i Sverige, bort.

– En sådan här nyhet, som ser ut att komma från ingenstans, kan verka både förvirrande och oroande. Samtidigt finns nästan ingen evidensbaserad behandling för utmattningssyndrom, säger Christian Rück, psykiater och professor i psykiatri vid Karolinska institutet.

Han tycker inte att det är någon stor förlust att diagnosen försvinner.

– Så länge patienterna får bra hjälp. Och det är inte så att allt som vi har gjort vid utmattningssyndrom i Sverige behöver slängas på soptippen, säger han.

Menar du att patienter med de här symtomen, som mår dåligt och söker sig till vården, kommer att bli bättre hjälpta om de får andra diagnoser?

– Det återstår att se. Vården har en del att göra för att hantera hela den här vågen av trötthetsdiagnoser. Trötthet är ju ingenting som är unikt för Sverige. Människor i andra länder har liknande problem, men där får man andra, närliggande diagnoser i stället. Jag tror att det finns stora fördelar att diagnostisera likadant i alla länder, säger Christian Rück.

Orsaken till att utmattningssyndrom försvinner är att WHO:s internationella diagnossystem ICD-10 uppdateras till ICD-11 – och där finns diagnosen inte med. Den fanns heller inte med i den förra versionen, men Sverige fick ha ett undantag.

– Nu vill inte WHO ha nationella undantag längre, så ska man ha kvar diagnosen måste någon driva frågan om att den införs i alla länder, säger Christian Rück.

Alexander Wilczek, psykiatriker och psykoterapeut, samt anknuten forskare vid Karolinska institutet, är tvärtom upprörd över att diagnosen försvinner.

– De här patienterna finns. Nu riskerar de att bli lidande. Vid utmattningssyndrom säger man att det miljön som har orsakat det. Den största faran nu är att arbetsgivaren inte längre kommer att känna samma ansvar för att göra arbetssituationen gynnsam, säger han.

Vilken eller vilka diagnoser kommer i stället att öka tror du?

– Jag tänker att vi kommer att använda ”andra specificerade reaktioner på svår stress”. Och jag tror att det kommer leda till att doktorerna kommer att få riva sitt hår när de ska skriva utlåtande till Försäkringskassan, säger Alexander Wilczek.

Diagnosen utmattningssyndrom blev formellt godkänd i Sverige för 20 år sedan. Numera är runt 20 000 svenskar sjukskrivna på grund av diagnosen varje år.

Enligt en rapport från Försäkringskassan var år 2024 ett rekordår i antal stressrelaterade sjukskrivningar i Sverige. Majoriteten av de drabbade var kvinnor och den vanligaste åldern för stressrelaterade sjukskrivningar var 30–39 år. Diagnosen utmattningssyndrom, som enligt rapporten orsakas av långvarig negativ stress, var den diagnos som ledde till de längsta sjukskrivningarna.

– Det som är unikt för Sverige och diagnosen utmattningssyndrom är att man ofta är sjukskriven under lång tid. Internationellt används bland annat begreppet burnout, men då är personerna ofta mindre långvarigt drabbade av stress, säger Christian Rück.

Burnout är dock heller inte med som diagnos i nya ICD-11.

Alexander Wilczek tycker också att de långa sjukskrivningarna är ett problem.

– Det är klart att det är ett problem. Framför allt för individen. Men även för arbetsplatsen är det ett jättebekymmer. Och för samhället är det en olycka med människor som inte funkar, säger han.

Han är övertygad om att diagnosen bara tas bort tillfälligt.

– Nu kommer det att vara så här i några år, sedan kommer diagnosen tillbaka. ICD är en sak. Verkligheten är något annat. Jag har träffat så många utmattade patienter. Mina kollegor håller på och formulerar kriterier på engelska som ska gälla i Sverige, Holland och Belgien. Det är ett första steg för att göra det här till en internationell diagnos, säger han.

Christian Rück tror att flera andra diagnoser kommer att ställas nu när utmattningssyndrom försvinner, som depression och adhd. Andra kanske inte behöver en diagnos alls, menar han.

– I USA används diagnosen anpassningsstörning mycket. Men ordet störning på svenska låter kanske lite avskräckande.

Anpassningsstörning betyder att man har så svårt att anpassa sig till en stressutlösande händelse att man har svårt att klara av jobb, studier, familjeliv och sociala kontakter.  Anpassningsstörning uppträder ofta inom en månad efter händelsen. Man blir fixerad vid händelsen, blir överdrivet orolig, får återkommande tankar om händelsen eller grubblar över dess konsekvenser. Tillståndet orsakar betydande funktionsnedsättning.

– Om man sätter diagnosen anpassningsstörning så lägger man tillbaka ansvaret på patienten, eftersom man säger att det är en överdriven reaktion, säger Alexander Wilczek.

Finns evidensbaserad behandling för anpassningsstörning?

– Inom den svenska sjukvården är behandling för anpassningsstörning ovanligt. Vi behöver rycka upp oss på den fronten och det behövs mycket mer forskning för att ta fram bättre vård, säger Christian Rück.

Det är så många svenskar som har fått diagnosen utmattningssyndrom genom åren, vissa flera gånger. Vad innebär det att diagnosen tas bort för alla som är drabbade, hur ska de förstå sig själva och vad som hände?

– Mitt budskap till den som har diagnosen är att en förändring i diagnosens status inte betyder att besvären är påhittade. De är väldigt verkliga, men frågan är vilken diagnos de ska ingå i. Och de diagnoser som vi kommer överens om i diagnossystemen, och som ger stöd för behandling kan förändras över tid, säger Christian Rück.