Därför kan Arktis ta upp mer metan än väntat

Vad kan små växthus utan tak berätta om klimatförändringarna i Arktis? Vid Latjnajaure fältstation utanför Abisko har sexkantiga växthus suttit på exakt samma ställen på kalfjället i över 30 års tid.

Inne i de öppna växthusen ökar innertemperaturen med 1 till 3 grader, och det motsvarar ungefär den temperaturökning som förväntas mellan år 2050 och 2080. På så sätt kan forskare simulera vad som händer med marken och vegetationen i framtidens varmare klimat.

Växtligheten inne i de öppna plexiglasväxthusen är generellt mer högväxande. Mängden buskar ökar på bekostnad av örter och lavar. Såväl lingon, kråkbär, kantljung, salix som dvärgbjörk frodas i ett varmare klimat.

– Men det händer spännande saker i jorden också, säger Mats Björkman som är forskare på institutionen för biologi och miljövetenskap vid Göteborgs universitet.

Arktis värms upp fyra gånger snabbare än jordklotet i genomsnitt. Mitt i all negativ påverkan på arktiska ekosystem finns också en smal strimma av hopp, enligt en ny studie. I ett varmare klimat verkar markens upptag av metan öka. Effekterna kan dock inte kompensera för mänskliga utsläpp från exempelvis fossila bränslen, jordbruk och avfallsdeponier.

Så hur kommer det sig att metanupptaget ökar? Ökad lufttemperatur ändrar inte bara vegetationens sammansättning och växternas höjd, utan ändrar också kolbalansen i jorden. I jorden finns organiskt material som bryts ner, oftast till metan om det är syrefattigt och till koldioxid om det är syrerikt.

– Metan innehåller mycket energi och det har bakterier vetat om i miljontals år. Det finns bakteriestammar som livnär sig på metan som enda näringskälla, både den metan som kommer ut från marken och den som redan finns i atmosfären, säger Mats Björkman.

I de uppvärmda växthusen ökar bakteriernas metankonsumtion. Förändringarna i vegetationen gör att jorden blir torrare närmast ytan, vilket gynnar metanotroferna, som bakterierna kallas. Upptaget av metan ökar, från både atmosfären och från det nedbrutna organiska materialet i marken.

I framtidens varmare klimat kan alltså områden med nettoupptag av metan bli ännu starkare nettoupptag. Vissa områden som i dag är utsläppskällor kan bli nettonollutsläpp eller rentav fånga in mer metan än vad som släpps ut.

Nästan som att naturen slår tillbaka för att mildra effekterna av klimatförändringarna, menar Mats Björkman.

– På det stora hela kommer inte det här att påverka växthusgaserna i atmosfären särskilt mycket. Oavsett vilka processer man än tittar på i Arktis så är det ändå bara en spottstyver av vad vi människor påverkar. Det finns bara ett sätt och det är att sluta använda fossila bränslen, säger Mats Björkman.

Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Global Change Biology.

Nästa steg är att skala upp experimentet. Runt om i Arktis finns flera hundra likadana öppna växthus fördelade på alla åtta arktiska länder.

– Vi håller på att sammanställa data för att se om Latjnajaure sticker ut och är helt annorlunda jämfört med andra delar av Arktis eller inte, säger Mats Björkman.