De får svårast att klara klimatomställningen

När Sverige ställer om för att släppa ut mindre koldioxid riskerar 40 procent av befolkningen att drabbas negativt. Gruppen står för drygt 40 procent av utsläppen. Det visar i en studie där Stockholm Environment Institute, SEI, undersökt klimatomställningens samhällskonsekvenser och olika gruppers klimatavtryck.

De som bor på landsbygden, är bilberoende och har sämre ekonomi kommer att ha svårare än andra att ändra livsstil.

– De har störst risk för fattigdom och social exkludering, säger Maria Xylia som är forskare vid SEI.

För att ta mäta olika gruppers klimatavtryck utgick forskarna från klimatkalkylatorn. Den har utvecklats av SEI tillsammans med WWF, SCB och Mosaic, en modell som visar svenska folkets konsumtionsmönster utifrån geografiska och sociodemografiska faktorer. Modellen delar upp befolkningen i olika konsumtionstyper utifrån inkomst, utbildningsnivå och hur mycket pengar man lägger på mat och prylar, samt svarar på hur vanligt det är att en viss grupp har ett visst postnummer.

– Våra analyser visar att de matrelaterade utsläppen inte skiljer sig så mycket mellan olika grupper. Vi har inte så olika matvanor i Sverige, säger Maria Xylia.

2020 bidrog svenskarnas konsumtion till att 79 miljoner ton växthusgaser släpptes ut, enligt siffror från Naturvårdsverket.

Av snittsvenskens klimatavtryck står livsmedelskonsumtion för 19 procent, bilavgaser för 21 procent och flygresor för 17 procent. Till skillnad från livsmedelskonsumtion varierar klimatavtrycket mer sett till flyg- och bilresor.

– Transportrelaterade utsläpp skiljer sig mycket åt beroende på var man bor, hur mycket man tjänar och vad man har för social bakgrund, säger hon.

De rikaste 20 procenten av befolkningen har marginellt högre utsläpp än genomsnittet totalt sett. Det är också den grupp som flyger mest. De 40 procent med störst risk för fattigdom och som bor på landsbygden har i stället höga utgifter för vägtransporter, vilket i princip innebär att de släpper ut mer bilavgaser.

Eftersom de är så många i den senare gruppen blir deras totala klimatavtryck stort. Med begränsad ekonomi och utan tillgång till andra transportalternativ än bil är det också betydligt svårare för dem att ändra beteende än vad det är för andra grupper.

– Vi behöver riktade politiska satsningar och åtgärder lokalt, så att de grupper som har de största svårigheterna också klarar omställningen, säger Maria Xylia.

Riktade insatser lokalt när det gäller transporter kan minska känslan av orättvisa, menar Maria Xylia. Däremot tror forskarna att åtgärder på nationell nivå för alla är mer effektiva när det gäller att påverka folks livsmedelskonsumtion.

– Då kan man också få en högre nivå av acceptans för klimatomställningen i alla samhällsgrupper. Alla måste vi ställa om, säger hon.