En av de vanligaste demenssjukdomarna verkar påverkas av luftföroreningar, visar en ny stor amerikansk studie. Forskarna bakom studien uppmanar till gemensamma insatser för att förbättra luftkvaliteten – genom minskade utsläpp från industri och trafik, bättre hantering av skogsbränder och mindre vedeldning.

– Till skillnad från ålder eller genetik är detta något vi faktiskt kan påverka. Den tydligaste slutsatsen är att politik för ren luft också är politik för hjärnans hälsa, säger Xiaobo Mao, hjärnforskare vid Johns Hopkins university i USA, till The Guardian.

Demens kan ha många orsaker. Ensamhet kan vara en riskfaktor, liksom sjukdomar som bältros – något som fått vissa att föreslå att vaccin mot bältros också kan skydda mot demens.

Men hur kan luftföroreningar bidra till demens? Enligt den nya studien kan mikroskopiskt små partiklar i luften leda till giftiga proteinansamlingar som sprider sig genom hjärnan och förstör nervceller.

Dessa klumpar är typiska för Lewykroppsdemens, den tredje vanligaste demensformen efter Alzheimers och vaskulär demens.

Forskarna analyserade sjukhusjournaler från 56,5 miljoner amerikanska patienter över 65 år som omfattas av det statliga sjukförsäkringsprogrammet Medicare. De fokuserade på personer som för första gången diagnostiserades med proteinskador i hjärnan mellan år 2000 och 2014.

Med hjälp av postnummer kunde forskarna uppskatta hur mycket luftföroreningar varje person utsatts för. Det handlade om luftburna partiklar mindre än 2,5 mikrometer – alltså mindre än 2,5 tusendels millimeter – som kan tränga djupt ner i lungorna och vidare till blodet, hjärnan och andra organ.

Resultaten visade att långvarig exponering för sådana partiklar ökade risken för Lewykroppsdemens.

Vid Lewykroppsdemens bildas små proteinansamlingar i hjärnan, så kallade Lewy-kroppar. De består av proteinet alfa-synuklein, som normalt är viktigt för hjärnans funktion men som i klumpad form kan döda nervceller och orsaka allvarliga hjärnskador.

För att testa sambandet experimenterade forskarna på möss. Under tio månader utsattes de varannan dag för luftpartiklar. En grupp var vanliga möss, en annan genetiskt modifierade så att de inte kunde producera alfa-synuklein.

Resultatet var tydligt: hos de vanliga mössen dog nervcellerna, vilket ledde till hjärnförlust och kognitiv svikt. De genmodifierade mössen klarade sig däremot bättre.

– Det här är en mycket väl genomförd studie som kombinerar stora befolkningsdata med molekylära och cellulära experiment på möss, säger Geir Selbæk, professor vid Universitetet i Oslo och forskningschef vid Nasjonalt senter for aldring og helse.

Han menar att resultaten stämmer väl överens med tidigare forskning: att luftpartiklar ökar risken för demens, särskilt för Lewykroppsdemens och demens kopplad till Parkinsons sjukdom.

Forskarna bakom studien menar att resultaten visar ett starkt samband mellan luftföroreningar och denna form av demens.

– Det krävs gemensamma insatser för att hålla luften ren, säger Ted Dawson, seniorförfattare till studien och professor i neurodegenerativa sjukdomar vid Johns Hopkins.

Geir Selbæk påpekar att frågan är viktig även i länder där luftkvaliteten generellt är bättre än i många andra delar av världen.

– Norge har ett av Europas lägsta halter av luftpartiklar, men även här kan nivåerna vissa tider på året ligga över gränsen för vad som är hälsoskadligt. Åtgärder som dubbdäcksavgift och subventioner av elbilar har bidragit till att minska problemen, säger han.

Andreas Samuelsson är journalist vid forskning.no som den här artikeln har översatts ifrån. Läs originaltexten här.