De flesta vill ha en ambitiös klimatpolitik men politiker och medborgare verkar ha olika syn på vad det innebär. Det visar forskare vid Uppsala universitet som har undersökt hur människors syn på olika klimatåtgärder påverkas av tilliten mellan medborgare och politiker.

– Vi var intresserade av allmänhetens attityder till olika typer av politiska åtgärder som regeringar kan använda för att bekämpa klimatförändringarna. Vi ville också testa en teori om att dessa attityder i hög grad hänger samman med deras förtroende för politiker, säger Malcolm Fairbrother, professor vid Uppsala universitet och den som har lett studien.

Forskarna skickade ut en enkät till medborgare i Sverige, Spanien, Tyskland och Polen och fick över 6 000 svar. Resultatet visar att vår tillit till politiker avgör hur mycket vi själva är beredda att göra för att bromsa klimatförändringarna. Ju mindre vi litar på politikerna, desto mindre villiga är vi att göra förändringar som vi tror kommer bli dyra för oss. 

De med lägst tillit tenderar också att överskatta kostnaderna.

Men de flesta är ändå överens om att de bästa åtgärderna inte kostar något alls. 

– Det finns en stor variation i åsikter kring olika klimatåtgärder. De mest populära är oftast de som inte innebär någon uppenbar kostnad, som exempelvis energieffektivitetskrav för bostäder eller fordon, säger Malcolm Fairbrother.

Därför blir det viktigt att politikerna tydligt kommunicerar rätt information om vad olika förändringar faktiskt kommer att kosta. Malcolm Fairbrother menar att även vissa koldioxidskatter – som överlag är impopulära förslag – faktiskt inte behöver bli så dyra för privatpersoner.

Något politikerna däremot inte behöver övertyga folket om är att bevara skyddad natur  – sådana förslag fick brett stöd i studien.

Enkätsvaren från de fyra länderna samlades in 2021. Malcolm Fairbrother menar att resultaten fortfarande är relevanta.

– Jag tror inte att saker och ting har förändrats särskilt mycket, säger Malcolm Fairbrother.

Men Polen sticker ut i sammanhanget.

– När vi samlade in data var den dåvarande regeringen i Polen mycket fientligt inställd till klimatpolitik. Till skillnad från de andra tre länderna innebar det i Polen att om du litade på politiker i ditt land, litade du troligen på politiker som i grunden var motståndare till klimatåtgärder, säger han.

Forskarna påpekar att en ambitiös klimatpolitik inte bara kan handla om pengar utan också måste bygga på en bra relation mellan medborgare och beslutsfattare. Studiens resultat visar hur politiker kan utforma och få igenom klimatåtgärder mer effektivt, menar forskarna. Studien pekar också på hur viktig kommunikation är för förtroendet och därmed acceptansen av olika förändringar, något även myndigheter, organisationer och opinionsbildare kan dra lärdom av.

Nu vill Malcolm Fairbrother fortsätta med att undersöka vad svenskarna faktiskt vet om klimatarbete.

– Vi är intresserade av vad den svenska allmänheten vet om landets energisystem och hur mycket människor förstår av det som redan har uppnåtts. Inte särskilt många vet att växthusgasutsläppen i Sverige har minskat sedan 1970 – inte dramatiskt, inte tillräckligt – men de har faktiskt minskat, säger han.