Annons

DNA-USB

Digitala ettor och nollor kan kodas om till bokstäver i DNA.

Bild: 
Philipp Stössel / ETH Zürich

DNA-hårddisk kan lagra data i en miljon år

En stor del av mänsklighetens samlade kunskap ligger lagrad på hårddiskar idag. Men digitala minnen har svårt att hålla länge än 50 år spår experterna. Därför har forskare i Schweiz använt sig av DNA för att spara digital information över betydligt längre tid.

Annons

Publicerad:

2015-02-23

Tänk dig att kunna lagra all viktig information på internet i en miljon år. Det kan bli möjlighet genom att använda cellernas egna lagringsmedium: DNA. Metoden bygger på att koda om digital data till DNA och koda tillbaka den till ettor och nollor igen vid behov.

– DNA har den fördelen att data lagras i tre dimensioner i stället för i två som på en hårddisk. Lagring i volym är mer attraktivt och tar mindre fysisk plats, säger Lukas Käll, lektor i statistisk bioteknologi vid Kungliga tekniska högskolan i Stockholm.

Idag finns snabba metoder för att läsa av DNA. Dessa är dock inte helt felfria. Därför använde en forskargrupp vid Eidgenössische Technische Hochschule i Zürich, Schweiz en algoritm som rättar till fel i avläsningen. Tekniken används till exempel vid dataöverföring i telekommunikation, men är lika användbar för DNA.

– Man sätter till en feligenkännande och felrättande DNA-bit på slutet av varje DNA sträng. Med hjälp av denna bit kan man se om informationen har ändrats sedan den kodades, vilket skulle vara fallet om DNAt har brutits ner under lagring, säger Lukas Käll.

Forskargruppen i Zürich kodade nyligen om det schweiziska federala förbundsbrevet (Bundesbrief) från 1291 samt Arkimedes verk ”Om metoden” från 300-talet f.Kr. till DNA. Man lyckades koda tillbaka informationen till text utan ett enda stavfel. Studien publicerades nyligen i tidskriften Angewandte Chemie.

De schweiziska forskarna hittade också ett sätt att spara DNAt så att det inte förstördes. Genom att kapsla in det i en sorts glas härmade man DNA bevarat i fossila ben och lyckades skydda det från luftfuktighet och andra yttre påfrestningar. På detta sätt kunde man spara DNAt intakt en månad i 70°C, en temperatur där oskyddat DNA bryts ner på bara några veckor. Forskarna räknade ut att DNA inkapslat i glas kan överleva i en miljon år om det sparas i Svalbards globala frövalv, där temperaturen ständigt är -18°C.

Forskning & Framsteg berättar om fackgranskade forskningsresultat och om pågående forskning. Våra texter ska vara balanserade och trovärdiga, och sätta forskningsresultaten i sitt sammanhang för att göra dem begripliga. Forskning & Framsteg har rapporterat om vetenskap sedan 1966.

1

Kommentarer

Problemet med att lagra information på hårddiskar är att kodningsspråket förändras under tiden. Detta är ett reellt problem som bland annat tagits upp i en artikel i [DN](http://www.dn.se/ekonomi/internets-pappa-varnar-for-digital-medeltid/). Därför är det svårt att tänka sig att det skulle vara speciellt användbart. Men intressant ändå!