Drönare ger snabb hjälp vid hjärtstopp

För första gången har en hjärtstartare som levererats med en drönare bidragit till att rädda liv. Drönaren ingår i ett forskningsprojekt med målet att ge snabbare vård.

Publicerad
Drönaren flyger på 65 meters höjd och med en fart av 60 kilometer i timman. Väl framme firas hjärtstartaren ner med en vajer från 30 meters höjd.
Bild: Everdrone

I mitten av december förra året föll en man ihop utanför sitt hus i Trollhättan. En akutläkare som råkade befinna sig i närheten misstänkte plötsligt hjärtstopp och bad en kvinna larma ambulans samtidigt som han startade hjärt- och lungräddning. Bara några minuter senare hördes ett surrande ljud från luften – en drönare kom med en hjärtstartare. Läkaren kunde snabbt ansluta den på mannens bröstkorg. En stund senare kom ambulans och mannens liv kunde räddas.

– Det är första gången som en hjärtstartare som levererats med drönare bidragit till att en person med hjärtstopp överlevt, säger Andreas Claesson, docent vid centrum för hjärtstoppsforskning på Karolinska institutets avdelning på Södersjukhuset.

Drönare kan rädda liv

Sedan 2014 har han i flera forskningsstudier med stöd av Hjärt-Lungfonden undersökt hur drönare kan öka chansen att överleva. Varje år rapporteras omkring 6 000 hjärtstopp utanför sjukhus, bara en av tio överlever eftersom hjälpen kommer för sent. Tiden är kritisk.

– Varje minut utan behandling minskar chansen att överleva med 7–10 procent, så ju snabbare man kommer fram med en hjärtstartare desto bättre. Hinner man ge en strömstöt inom 5 minuter kan uppemot 50 procent överleva, säger Andreas Claesson.

Drönaren i Trollhättan ingår i den senaste forskningsstudien där totalt fem drönare flyger ut hjärtstartare i Västra Götaland. När ett 112-larm om misstänkt hjärtstopp kommer in larmas även drönarcentralen där en pilot på distans skickar iväg en av drönarna, om personen befinner sig inom räckhåll.

På 65 meters höjd och med en fart av 60 kilometer i timman flyger drönaren automatiskt till platsen med hjälp av gps. Väl framme firas hjärtstartaren ner med en vajer från 30 meters höjd.

Forskningen leds av Andreas Claesson, docent vid centrum för hjärtstoppsforskning på Karolinska institutets avdelning på Södersjukhuset.
Bild: European Society of Cardiology

Kamera övervakar drönarens landning

– Vid själva nerfirandet hjälper piloten till och kan via drönarens kamera se att hjärtstartaren landar säkert, förklarar Daniel Blecher.

Han är kundansvarig på drönarföretaget Everdrone som står för tekniken och ingår i forskningsprojektet tillsammans med Karolinska institutet, SOS Alarm, Sjukvårdens larmcentral och Innovationsplattformen i Västra Götalandsregionen.

I fallet i Trollhättan var drönaren på plats tre minuter efter larmet till 112 berättar han.

– Att det gick så snabbt berodde på att drönaren bara befann sig någon kilometer från platsen men också på att vi optimerat alla steg i utlarmningskedjan.

Syftet med projektet, som startade i april 2021 och som ska pågå i ett år, är att undersöka om drönarna kan komma fram före ambulans i mer än 25 procent av fallen och med en tidsbesparing på minst 3 minuter.

– Det gäller att tidsbesparingen är kliniskt relevant. Det är ju meningslöst om vi kommer fram en sekund före ambulansen. Personerna på plats måste hinna använda hjärtstartaren, säger Andreas Claesson.

En studie med tre drönare i Göteborg och Kungälv under sommaren 2020 visade att drönaren var på plats före ambulans i 7 av 11 fall, och sparade i median 1 minut och 52 sekunder. Resultaten har publicerats i European Heart Journal.

I det nya projektet har systemet optimerats.  Även om det är för tidigt att uttala sig om resultaten, data om utryckningarna ska utvärderas senare i vår, så är Andreas Claesson hoppfull om att responstiden har förbättrats.

Drönare har viktig roll i framtidens sjukvård

Han är övertygad om att drönare kommer att spela en viktig roll i sjukvården i framtiden. Förutom att leverera hjärtstartare testas drönare för att bland annat transportera prover i Jämtland och Härjedalen. De kan också flyga ut medicin och sjukvårdsutrustning.

Det finns dock begränsningar med tekniken. De drönare som används för att leverera hjärtstartare kan till exempel inte flyga när det regnar, snöar eller blåser mer än 8 meter per sekund. Andreas Claesson förklarar att det finns planer på att använda andra drönarmodeller som klarar lätt regn.

En annan begränsning är att drönarna behöver tillstånd för att kunna lyfta eftersom de rör sig i kontrollerat luftrum. Det innebär att drönarpiloten måste ringa flygledaren och få klartecken innan det går att trycka på startknappen.

– I framtiden behövs ett automatiserat flygledningssystem för drönare som fungerar ihop med bemannad luftfart där det även skulle vara möjligt att prioritera så att en drönare med hjärtstartare har företräde framför en som är på väg med en pizza, säger Andreas Claesson.

Välkommen till

Hjärndagen

Välkommen till en spännande heldag med föreläsningar om den senaste hjärnforskningen. Fredag 11 november kl 9–16. Oscarsteatern, Stockholm.

Läs mer och boka!
Publicerad

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor