Dubbelarbete ger kvinnliga elitspelare i hockey utmattningssymtom

I en enkätundersökning har forskare mätt upplevd hälsa hos svenska elithockeyspelare.

– Vi undersöker dels hur det ser ut vad gäller självrapporterad psykisk ohälsa och alkoholkonsumtion, dels förekomst av hjärnskakningar hos gruppen, säger Mitchell Andersson, doktorand i psykiatri vid Lunds universitet.

De senaste tio åren har det enligt honom bedrivits mycket forskning om hjärnskakningars påverkan på det psykiska måendet, men ofta på pensionerade, manliga idrottare.

– Vi ville undersöka hur det ser ut vad gäller långsiktiga symtom, ett halvår eller mer efter hjärnskakningen, hos aktiva kvinnor och män, säger han.

Vid möten anordnade av Svensk ishockeys centralorganisation, SICO, fick spelarna information om studien och kunde fylla i enkäten på svenska eller engelska. Totalt svarade 648 spelare, varav 180 damer.

Herrarna rapporterade lägre nivåer av psykisk ohälsa, jämfört med i samhället i stort. Samtidigt hade 30 procent av hockeyherrarna ett riskabelt alkoholintag mätt enligt frågeformuläret AUDIT-C (se ruta). 

– Vi tolkar det som att det finns en subkultur, där psykisk ohälsa inte är något man talar om, medan det anses tufft att dricka alkohol och prata med varandra om det, säger Mitchell Andersson, som själv har spelat mycket ishockey, dock inte på elitnivå.

Hos damerna såg det delvis annorlunda ut. Även bland damerna var alkoholbruk på risknivå vanligare än hos andra idrottare, 35 procent jämfört med 25. Men hela 19 procent levde med utmattning, nära dubbelt så hög andel som kvinnor i samhället i stort. Kriteriet för utmattning var att ha levt med hög stress under minst ett halvår dessutom utvecklat flera olika psykiska och fysiska symtom, exempelvis koncentrationssvårigheter eller nedsatt förmåga att hantera krav. Hälften av damerna rapporterade också om sömnproblem de senaste två veckorna.

– En förklaring är att en tredjedel av damerna inte kan försörja sig på sin sport, utan arbetar eller studerar parallellt, vilket skapar stress och svårigheter att få ihop livet. De flesta manliga elithockeyspelare kan försörja sig på sin sport, säger han.

Forskarna såg också skillnader mellan de damer som svarade på enkäten på svenska, jämfört med de som svarade på engelska, då den senare gruppen inte upplevde utmattning i någon högre grad.

– Det kan vara så att man tolkar enkäten olika på grund av språkskillnader, men en tolkning är att de som svarar på engelska är rekryteringar som inte behöver ordna annan försörjning, säger Mitchell Andersson.

I enkäten fick spelarna även svara på om de hade drabbats av hjärnskakning. Hos både kvinnliga och manliga spelare ökade förekomsten av symtom på depression, ångest och utmattning efter hjärnskakning. Efter tre eller fler hjärnskakningar var risken för depression dubblerad och risken för utbrändhet 3,5 gånger högre. Var fjärde manlig spelare och var femte kvinnlig rapporterade minst tre hjärnskakningar.

– Andra studier har visat att kvinnor upplever mer kortsiktiga symtom än män, men här ser vi att sambandet mellan hjärnskakning och långsiktiga symtom var lika starkt mellan könen. Det kan tyda på att den långsiktiga återhämtningsprocessen är mer lika mellan kvinnor och män än den på kort sikt, säger Mitchell Andersson.

Det kan behövas en översyn av hur man ser på hjärnskakningar.

– I dag har vi kortsiktiga uppföljningar, fram till dess de återgår i spel, oftast efter fyra veckor. Jag tycker att det kan vara en bra idé med fler check-ups i framtiden, exempelvis efter ett halvår, två år och fem år, säger han.

Han tycker att de svenska hockeyligorna gör ett bra jobb, jämfört med hur det ser ut internationellt.

– Man förbjuder våldsamma tacklingar och slagsmål på isen. Både som forskare och deltagare föredrar jag ishockey som spelas mer sportmannamässigt, säger han.

Enligt Mitchell Andersson är det ett problem att man inom elitidrotten pratar för lite om psykisk ohälsa.

– Som spelare älskar man sin sport, tränar hårt fysiskt och äter och gör allt rätt, men mår ändå dåligt. Då är det lätt att känna sig ensam och hjälplös, säger han och fortsätter:

– Att ta upp att man skadat knät är en sak, men man vill inte komma till lagläkaren och säga att ”jag har brutit min hjärna”. Psykisk ohälsa är laddat och man vill inte att det ska påverka förhandlingar och avtal.

Han lyfter att det finns speciella mottagningar för elitidrottare. I en kommande studie ska han djupintervjua ett femtontal patienter som har fått behandling vid elitidrottmottagningen i Malmö.

– Målet är att få en djupare förståelse för hur elitidrottare upplever psykiska symtom inom sin sport och hur de uppfattar tillgången till hjälp och stöd, säger Mitchell Andersson.

Studien är publicerad i tidskriften BMC Sports Science, Medicine and Rehabilitation.