Ekonomipriset: ”Naturliga experiment har helt stöpt om forskningen”

Tack vare David Card, Joshua D. Angrist och Guido W. Imbens kan vi lättare förstå orsak och verkan på arbetsmarknaden. När de belönas med ekonomipriset är det för att ha revolutionerat empirisk forskning inom de ekonomiska vetenskaperna. 

Publicerad

Bild: Johan Jarnestad/The Royal Swedish Academy of Sciences

Lyckas fler i skolan och arbetslivet om skolan får mer resurser? Får man högre lön om man pluggar ett extra år? Är det negativt för arbetslösheten att höja minimilönerna? 

Svaret på frågorna ovan är: ja – ja – samt nej, inte nödvändigtvis.

Att vi kan svara trovärdigt på dessa frågor kan vi tacka David Card, Joshua D. Angrist och Guido W. Imbens för. I dag tilldelades de Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne. De tre forskarna, samtliga verksamma vid amerikanska universitet, har gett oss nya insikter om hur arbetsmarknaden fungerar. Detta har de lyckats med genom de metoder som de har utarbetat för att ta reda på orsak och verkan i verkliga situationer.

– David Card, Joshua D. Angrist och Guido W. Imbens har gemensamt helt stöpt om forskningen inom nationalekonomi specifikt – och inom samhällsvetenskapen mer allmänt, säger Jakob Svensson, ledamot av kommittén för priset i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne.

David Card är född i Kanada och i dag verksam vid University of California. Han får hälften av priset. Den andra häften delas lika mellan amerikanen Joshua D. Angrist, vid Massachusetts Institute of Technology, och Guido W. Imbens vid Stanford University, född i Nederländerna.

Pristagarna var lite svåra att få tag på och presskonferensen var därför försenad. Guido W. Imbens var med en stund per telefon och berättade att han hade legat och sovit när han fick samtalet.

– Jag blev stum – och lycklig, sa han.

Använder naturliga experiment

När forskare vill ta reda på orsakssamband inom medicinsk vetenskap brukar randomiserade, kontrollerade experiment fungera bra. Den ena gruppen får medicin och den andra, kontrollgruppen, får overksam placebo. Men att dela upp människor i grupper och ge den ena gruppen längre utbildning eller mer pengar – och den andra gruppen sämre förutsättningar – fungerar mindre bra. Inom arbetsmarknadsforskning brukar man i stället ta till så kallade naturliga experiment. Det är experiment som bara händer, där människor av helt naturliga orsaker har fått olika förutsättningar eller behandlats olika, till exempel på grund av slumpen eller policyförändringar.

Välkommen till

Hjärndagen

Välkommen till en spännande heldag med föreläsningar om den senaste hjärnforskningen. Fredag 11 november kl 9–16. Oscarsteatern, Stockholm.

Läs mer och boka!

David Cards studier av arbetsmarknadseffekter handlar dels om immigration, dels om vikten av skolresursers betydelse för barns framtida möjligheter att lyckas på arbetsmarknaden – och dels om arbetsmarknadseffekterna av höjda minimilöner.

– Hans studier om minimilöner från 1990-talet utmanade den tidens sanning, säger Jakob Svensson.

Höjda minimilöner ledde nämligen inte nödvändigtvis till högre arbetslöshet.

Dra slutsatser om kausala samband

Joshua D. Angrist och Guido W. Imbens belönas för att ha bidragit med metoder som gör att man faktiskt kan dra slutsatser om kausala samband.

– Ramverket har hjälpt forskare, inklusive David Card, att säkerställa att forskningen är trovärdig och att resultatet verkligen är effekten av en viss intervention, säger Jakob Svensson.

Hur kommer det sig att det inte blev någon kvinna som fick priset i år heller?

– Det tycker jag är jättetråkigt. I grunden beror det på att nationalekonomi är ett ämne med stor mansdominans. För 20 år sedan var fem procent av professorerna kvinnor, nu har den siffran kanske tredubblats, så det är fortfarande få kvinnor. Typiskt sett belönar vi insatser som skedde för 20 till 25 år sedan, säger Jakob Svensson.

Publicerad

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor