Annons

Elektrisk stimulering av hjärnan prövas mot sifferblindhet

Mild elektrisk stimulering av de områden i hjärnan som hanterar antal har undersökts i en brittisk studie.

Publicerad:

2013-01-25

Sifferblindhet, eller dyskalkyli, innebär problem med siffror och räkneoperationer och tros beor på problem i den övre högra delen av hjänan kallad parietalloben. Nu har Roi Cohen Kadosh, forskare vid Oxford university i Storbritannien, undersökt om mild elektrisk stimulering av just högra parietalloben kan förbättra nummerhantering vid inlärning. 

Vuxna dyskalkyliker fick en svag (1 mA) elektrisk ström i hjärnan i 20 minuter under sammanlagt sex dagar, samtidigt som de tränade att hantera okända tecken med sifferbetydelse. Efter träningsdagarna sågs en förbättring av nummerprocessning. Effekten fanns kvar vid en ny mätning ett halvår senare. Studien är publicerad i Current biologyRoi Kohen Kadosh planerar nu fler studier och hoppas ha mer data, speciellt på barn, inom ett halvår.

– Trots att det är ett svårt handikapp i det dagliga livet saknas det medvetenhet om dyskalkyli, speciellt i västvärlden. Det faller mellan stolarna också bland forskare, säger Roi Cohen Kadosh.

Forskare uppskattar att ungefär 2–8 procent av befolkningen lider av dyskalkyli, utan andra specifika problem. Det motsvarar 1–3 elever i varje svensk skolklass. Trots att problemet är lika vanligt som dyslexi är det mindre uppmärksammat. På talkliniken vid Danderyds sjukhus utreds till exempel hälften så många barn för dyskalkyli jämfört med dyslexi.

– Dyskalkyli är inte så välkänt bland lärare, säger Inecke Samson, sektionschef på talkliniken på Danderyds sjukhus.

 -------------------------------------------------

Dyskalkyli kännetecknas av:

  • Svårt att lära sig klockan.
  • Bristande tidsuppfattning. Svårt att passa tider.
  • Mycket svårt att använda de fyra räknesätten.
  • Räknar även en- och tvåsiffriga tal på fingrarna.
  • Svårt att läsa kartor, orientera och att hitta i nya miljöer.
  • Lätta till måttliga koncentrationssvårigheter.
  • En eller flera personer i familjen eller nära släkten har räknesvårigheter.
  • Det man lärt sig vid en mattelektion är som bortblåst vid nästa. Kunskapen vill inte fastna.

Källa: Danderyds sjukhus 

Forskning & Framsteg berättar om fackgranskade forskningsresultat och om pågående forskning. Våra texter ska vara balanserade och trovärdiga, och sätta forskningsresultaten i sitt sammanhang för att göra dem begripliga. Forskning & Framsteg har rapporterat om vetenskap sedan 1966.