”En större upptäckt än så är väl svårt att tänka sig”

Människor av vår egen sort, Homo sapiens, hade sex med neandertalare för bortåt 70 000 år sedan, och de fick levande avkomma. Det vet vi tack vare banbrytande genetiska analyser utförda av årets Nobelpristagare i fysiologi eller medicin.

Svante Pääbo är född och uppvuxen i Sverige, men har under det senaste kvartsseklet varit avdelningschef vid Max Planck-institutet för evolutionär antropologi i Leipzig i Tyskland. Där har han gradvis förfinat den mycket svåra konsten att analysera dna från våra utdöda släktingar – trots att deras arvsmassa är nedbruten till smådelar och förorenad med dna från bakterier, virus och andra organismer.

Svante Pääbos namn har emellanåt dykt upp i förhandstipsen om kommande medicinpriser. Tvivlare har invänt att han definitivt har gjort banbrytande insatser för att förstå människans och våra närmaste släktingars evolution, men i långa stycken utnyttjat redan befintliga metoder.

– Han får inte priset för att ha utvecklat någon specifik metod, utan för att han lyckades analysera hela arvsmassan hos två människotyper, neandertalarna och denisovamänniskan, säger Nils-Göran Larsson, professor i mitokondriell genetik vid Karolinska institutet och vice ordförande i Nobelkommittén för medicin eller fysiologi.

År 2010 ledde Svante Pääbo en forskargrupp som analyserade arvsmassan i en 40 000 år gammal del av ett lillfingerben från Denisovagrottan i södra Sibirien. Slutsatsen blev att benbiten kom från en tidigare okänd människotyp: denisovamänniskan.

– En större upptäckt än så är väl svår att tänka sig, säger Rickard Sandberg, professor i molekylär genetik vid Karolinska institutet.

Han berättar också att Svante Pääbos forskning har avslöjat tydliga genetiska skillnader mellan oss moderna människor och våra utdöda släktingar. Skillnaderna präglar bara ett åttiotal av alla de proteiner som är så viktiga för hur våra kroppar fungerar.

Arbetet pågår för fullt med att lista ut hur dessa skillnader kan tänkas hänga samman med människans intelligens, förmåga till samarbete, kreativitet och allt annat som är utmärkande för vår art.

I sin forskargärning har Svante Pääbo släktband som förpliktigar. Hans pappa var Sune Bergström, som fick Nobelpriset i fysiologi eller medicin år 1982. Men Svante Pääbo, som då var 27 år gammal, fick inte gå på Nobelfesten. Han var en hemlig son, okänd för Sune Bergströms officiella familj.

Hemlighetsmakeriet slutade först kort innan Sune Bergström dog år 2004. Året därpå berättade Svante Pääbo för första gången för människor utanför den egna vänkretsen om sin ovanliga familjesituation i en intervju med Forskning & Framsteg.

Här kan du se tillkännagivandet.