Enkel metod ger träffsäker alzheimerdiagnos

Tidig och korrekt diagnos är viktigt vid Alzheimers sjukdom. Forskning & Framsteg har tidigare bland annat skrivit om nya slags blodtest och kombinationer av blodprov och minnestest. Problemet vid alzheimer har varit att de metoder som används för att verifiera diagnosen – positronemissionstomografi, PET, och prov på ryggvätskan – är dyra och komplicerade och enbart utförs på specialistmottagningar.

– Dessutom krävs neuropsykologiska bedömningar som tar 90 minuter, något som inte kan göras på vårdcentralen, säger Oskar Hansson, professor i neurologi vid Lunds universitet och överläkare vid minnesmottagningen vid Skånes universitetssjukhus, som har lett studien.

Nu har hans forskargrupp tillsammans med forskare i Göteborg och internationella kollegor, lyckats ta fram ett enkelt test med mycket stor träffsäkerhet. Resultaten publiceras i Nature Medicine.

Forskarna undersökte först kopplingen mellan framtida sjukdom och en rad olika, lättillgängliga test. De tittade på demografiska data som ålder, kön och utbildningsnivå, genetiska data, förekomst av olika alzheimer-kopplade biomarkörer i blod, hjärnavbildning med magnetkamera och resultat från olika slags minnestester. 

– Det visade sig att vi kunde plocka bort allt utom fem variabler och ändå få ett mycket robust resultat, säger Oskar Hansson.

Kvar blev ett blodprov som mäter dels förekomsten av ett alzheimerprotein kallat tau, dels om personen har en genvariant som kallas ApoE4. Dessutom behövs tre enkla tester – ett mäter minnesförmåga och två bedömer förmågan att kunna utföra en uppgift.

När en algoritm väger samman dessa sammanlagt fem delar går det med lite drygt 90 procents säkerhet att avgöra om en viss person riskerar att drabbas av alzheimer inom fyra år (se ruta).

I studien deltog 340 svenskar med lättare minnessvårigheter som ingår i Biofinder-studien, ett pågående projekt vid Lund universitet. Resultaten bekräftades sedan i en nordamerikansk grupp med 543 personer.

– Trots att man i den amerikanska gruppen använt en annan variant av tau i blod än vi, gick resultaten ändå jättebra att reproducera, säger Oskar Hansson.

Den ursprungliga studien inleddes redan år 2010. Forskarna har sedan dess haft regelbunden kontakt med de specialistläkare som utför de 90 minuter långa neuropsykologiska testerna.

– Vi frågade vad de trodde – kommer personen att utveckla alzheimer eller någon annan demenssjukdom, eller handlar det inte om demens alls? Dessa erfarna läkare hade en träffsäkerhet på 74 procent, alltså betydligt lägre än testet. Det visar hur svårt det är att göra dessa bedömningar i den kliniska situationen, säger Oskar Hansson.

Det nya, enkla testet används redan nu på ett 20-tal vårdcentraler i Skåne. Målet är att utvärdera hur bra det fungerar för dem som söker för minnesproblem här. Utvärderingen sker inom ramen för en studie. Hittills har 180 personer inkluderats och målet är att totalt 600 personer ska ingå – det bedömer Oskar Hansson kan ske inom två år. Alla deltagare kommer utöver testet på vårdcentralen att även undersökas på minnesmottagningen med magnetkamera och prov på ryggvätskan.

– Det innebär att vi får ”facit” på en gång på om de har en begynnande alzheimer eller om deras minnesproblematik beror på något annat, säger Oskar Hansson.

I dag finns ingen botande behandling vid Alzheimers sjukdom, men en korrekt diagnos är ändå viktigt, menar Oskar Hansson. En del är att snabbt kunna sätta in symtomlindrande behandling. Väl så värdefullt är att kunna utesluta en överhängande alzheimerdiagnos för den som tycker att minnet sviktar.

– Det kan handla om så mycket annat – depression och sömnstörningar kan ge samma symtom hos äldre, även vissa läkemedel kan ge förvirring. Sköldkörtelsjukdom eller överkonsumtion av alkohol kan också ligga bakom. Ett test som visar att sannolikheten att det handlar om alzheimer är mycket låg kan lindra oron, säger Oskar Hansson.