Annons

Även om det inte finns något botemedel mot Alzheimers sjukdom finns det en vinst i att både kunna sätta in bromsmediciner tidigt och att utesluta sjukdomen.

Bild: 
Getty images

Enkel metod ger träffsäker alzheimerdiagnos

Ett blodprov och tre minnestest kan med drygt 90 procents säkerhet förutsäga om en person får diagnosen Alzheimers sjukdom inom fyra år. Demensläkare hade rätt i bara 74 procent av fallen.

Annons

Publicerad:

2021-06-01

Tidig och korrekt diagnos är viktigt vid Alzheimers sjukdom. Forskning & Framsteg har tidigare bland annat skrivit om nya slags blodtest och kombinationer av blodprov och minnestest. Problemet vid alzheimer har varit att de metoder som används för att verifiera diagnosen – positronemissionstomografi, PET, och prov på ryggvätskan – är dyra och komplicerade och enbart utförs på specialistmottagningar.

– Dessutom krävs neuropsykologiska bedömningar som tar 90 minuter, något som inte kan göras på vårdcentralen, säger Oskar Hansson, professor i neurologi vid Lunds universitet och överläkare vid minnesmottagningen vid Skånes universitetssjukhus, som har lett studien.

Nu har hans forskargrupp tillsammans med forskare i Göteborg och internationella kollegor, lyckats ta fram ett enkelt test med mycket stor träffsäkerhet. Resultaten publiceras i Nature Medicine.

Algoritm väger samman blodprov och minnestest

Forskarna undersökte först kopplingen mellan framtida sjukdom och en rad olika, lättillgängliga test. De tittade på demografiska data som ålder, kön och utbildningsnivå, genetiska data, förekomst av olika alzheimer-kopplade biomarkörer i blod, hjärnavbildning med magnetkamera och resultat från olika slags minnestester. 

Oskar Hansson

– Det visade sig att vi kunde plocka bort allt utom fem variabler och ändå få ett mycket robust resultat, säger Oskar Hansson.

Kvar blev ett blodprov som mäter dels förekomsten av ett alzheimerprotein kallat tau, dels om personen har en genvariant som kallas ApoE4. Dessutom behövs tre enkla tester – ett mäter minnesförmåga och två bedömer förmågan att kunna utföra en uppgift.

När en algoritm väger samman dessa sammanlagt fem delar går det med lite drygt 90 procents säkerhet att avgöra om en viss person riskerar att drabbas av alzheimer inom fyra år (se ruta).

I studien deltog 340 svenskar med lättare minnessvårigheter som ingår i Biofinder-studien, ett pågående projekt vid Lund universitet. Resultaten bekräftades sedan i en nordamerikansk grupp med 543 personer.

– Trots att man i den amerikanska gruppen använt en annan variant av tau i blod än vi, gick resultaten ändå jättebra att reproducera, säger Oskar Hansson.

Testet bättre än läkares bedömningar 

Den ursprungliga studien inleddes redan år 2010. Forskarna har sedan dess haft regelbunden kontakt med de specialistläkare som utför de 90 minuter långa neuropsykologiska testerna.

– Vi frågade vad de trodde – kommer personen att utveckla alzheimer eller någon annan demenssjukdom, eller handlar det inte om demens alls? Dessa erfarna läkare hade en träffsäkerhet på 74 procent, alltså betydligt lägre än testet. Det visar hur svårt det är att göra dessa bedömningar i den kliniska situationen, säger Oskar Hansson.

Det nya, enkla testet används redan nu på ett 20-tal vårdcentraler i Skåne. Målet är att utvärdera hur bra det fungerar för dem som söker för minnesproblem här. Utvärderingen sker inom ramen för en studie. Hittills har 180 personer inkluderats och målet är att totalt 600 personer ska ingå – det bedömer Oskar Hansson kan ske inom två år. Alla deltagare kommer utöver testet på vårdcentralen att även undersökas på minnesmottagningen med magnetkamera och prov på ryggvätskan.

– Det innebär att vi får ”facit” på en gång på om de har en begynnande alzheimer eller om deras minnesproblematik beror på något annat, säger Oskar Hansson.

Värdefullt med tidig och korrekt diagnos 

I dag finns ingen botande behandling vid Alzheimers sjukdom, men en korrekt diagnos är ändå viktigt, menar Oskar Hansson. En del är att snabbt kunna sätta in symtomlindrande behandling. Väl så värdefullt är att kunna utesluta en överhängande alzheimerdiagnos för den som tycker att minnet sviktar.

– Det kan handla om så mycket annat – depression och sömnstörningar kan ge samma symtom hos äldre, även vissa läkemedel kan ge förvirring. Sköldkörtelsjukdom eller överkonsumtion av alkohol kan också ligga bakom. Ett test som visar att sannolikheten att det handlar om alzheimer är mycket låg kan lindra oron, säger Oskar Hansson.

Fakta: Det här mäts i nya alzheimertestet

• En speciellt framtagen algoritm väger samman resultatet av ett blodprov – som mäter två biologiska komponenter – med resultaten av tre olika minnestester.

• Algoritmen tar även hänsyn till ålder och utbildningsnivå – faktorer som i sig kan påverka hur bra en person klarar ett minnestest.

• Blodprovet visar om personen har förhöjda halter av ett alzheimerprotein kallat fosforylerat tau.

• Blodprovet visar också om personen har noll, en eller två kopior av en gen kallad ApoE4. Med APoE4 transporteras alzheimerproteinet amyloid bort långsammare än med andra ApoE-varianter, vilket innebär att mer lagras i hjärnan. 

• Två tester mäter exekutiv förmåga, vilket innebär att utföra en uppgift. Det gäller att inom en minut nämna så många djur som möjligt, samt att på tid dra streck mellan cirklar med siffror och bokstäver i nummerordning och alfabetisk ordning.

• I ett minnestest får deltagaren memorera en lista med tio ord, innan hen gör de exekutiva testerna ovan. Efter de exekutiva testerna ska deltagaren återge så många ord som möjligt från listan.

Nytt slags blodtest hittar alzheimer tidigt

För att ställa diagnosen Alzheimers sjukdom har det hittills krävts kostsamma PET-undersökningar av hjärnan eller pro

2020-12-09

Algoritm förutsäger individuell alzheimer-risk

Med hjälp av ett blodprov, ett minnestest och en speciell algoritm går det att med nästan 90 procents säkerhet beräkn

2020-12-09

Forskare hittar fyra varianter av alzheimer

Svenska forskare har med PET-kamera undersökt hur alzheimerproteinet tau sprider sig i hjärnan.

2021-04-29

Forskning & Framsteg berättar om fackgranskade forskningsresultat och om pågående forskning. Våra texter ska vara balanserade och trovärdiga, och sätta forskningsresultaten i sitt sammanhang för att göra dem begripliga. Forskning & Framsteg har rapporterat om vetenskap sedan 1966.