Forskning & Framsteg är på plats i Franska Guyana och fick bevittna uppsändningen av satelliten Sentinel-1D från den europeiska rymdhamnen i Kourou. När raketen försvann ur sikte stod den mäktiga rökpelaren kvar och kastade en lång skugga mot fullmånen som var i färd med att stiga upp i öster. Efter det kunde åskådarna följa banan via kontrollrummet och de officiella kommentatorerna fram tills satelliten separerades från det sista raketsteget.

Programmet Copernicus är det kraftfullaste systemet hittills för att övervaka och analysera jorden. Det bygger på en konstellation av tolv satelliter som alla har namnet Sentinel – vaktpost. Den första, Sentinel-1A, sändes upp i april 2014. Sedan dess ger Copernicus en ström av fria och öppna data om jorden.

Informationen används till otaliga tillämpningar, bland annat för att övervaka naturkatastrofer och göra rätt insatser. Alla intresserade kan ta del av den informationen via ett webbaserat verktyg.

De olika satelliterna bär olika typer av instrument. Sentinel-1D är en radarsatellit som arbetar i par med den identiska Sentinel-1C och avbildar bland annat rörelser i jordytan med hög precision. De ersätter Sentinel-1A och 1B som nått slutet av sin livslängd. De nya satelliterna har samma funktion som de tidigare men har dessutom utökats med ett nytt instrument som följer och spårar fartygstrafik på haven.

Copernicus är ett gemensamt europeiskt projekt, och Sverige har också bidragit. Delar till satelliten har tillverkats i Sverige, och även systemet som kopplar ihop den med bärraketen under färden upp i rymden.

Håll utkik efter reportaget om den europeiska rymdhamnen i Kourou som kommer på webben och i Forskning & Framsteg nummer 2/2026.