Annons

En koloni sillgrisslor på Stora Karlsö.

Bild: 
Aron Hejdtström

Fågelbajs förenar (och förorenar) land och hav

Spillningen från havsfåglarna som häckar på stora Karlsö gynnar indirekt insektsätande svalor, men bidrar också till den lokala övergödningen i Östersjön.

Annons

Stora Karlsö utanför Gotlands kust är ett populärt mål för fågelintresserade. Här häckar mängder med havsfåglar under sommarhalvåret, bland annat alkfåglar som tordmule och sillgrissla. De fångar fisk, mest sill och skarpsill. Det finns också cirka 150 par hussvalor på Stora Karlsö under häckningsperioden, en av de största kolonierna i Europa. Det är oväntat eftersom de inte äter fisk utan flygande insekter.

I en ny studie publicerad i Scientific reports visar svenska forskare att det är alkfåglarnas fiskätande som är själva förutsättningen för att så många svalor kan häcka på Stora Karlsö. Spillningen som ansamlas i alkfåglarnas häckningskolonier spolas gradvis ut i havet. Spillningen ger näring åt en enorm mängd larver av fjädermyggor. De vuxna fjädermyggorna blir sedan mat åt hussvalorna som fångar dem i luften.

De insektsätande svalorna är alltså beroende av alkorna, som i sin tur är beroende av att det finns skarpsill och sill i vattnet. Spillningen binder samman land och hav i ett kretslopp.

Forskarnas slutsatser är baserade på isotopanalyser av kol och kväve. I en tidigare studie undersökte forskarna isotopsammansättningen hos kväve och kol i fjädrar som kom från ungar av sillgrisslor och hussvalor. Studien visar tydligt att "man är vad man äter”.

– Kol med ett marint ursprung har en annan isotopsammansättning än kol som kommer från land. I det här fallet kunde vi visa att både sillgrisslorna och hussvalorna får sitt kol från havet, säger Jonas Hentati-Sundberg, biträdande lektor vid institutionen för akvatiska resurser på Sveriges lantbruksuniversitet och huvudförfattare till den nya studien.

Följer kvävet genom näringskedjan

Den nya studien spinner vidare på den tråden och följer kvävets väg genom hela näringskedjan.

– Våra analyser av kväveisotoper visar att fjädermyggorna som lever i vattnet nedanför fågelberget får merparten av sin näring direkt från fågelspillningen.

Forskarnas analyser visar att näringsämnen från fågelspillningen från Stora Karlsö sprids över stora havsområden.

– Vi hittade näringsämnen från fågelspillningen i bottensedimentet på 70 meters djup en kilometer bort från ön. Det här skulle kunna vara en perfekt miljö för fjädermyggor och annat liv men tyvärr råder det syrebrist vid botten. I stället läcker näringsämnena till vattnet och bidrar till den lokala övergödningen.

Fåglarna är inga miljöbovar

Enligt forskarnas beräkningar släpper fågelkolonierna ut närmare 400 kilo kväve och 40 kilo fosfor per dag under häckningssäsongen. Det är lika mycket som Henriksdals reningsverk i Stockholm släpper ut. Men det är fel att se fåglarna som miljöbovar menar Jonas Hentati-Sundberg.

– Fåglarna tillför ju inga nya näringsämnen till havet, men de omfördelar dem. Det är en viktig lärdom, djur flyttar runt stora mängder näring i havsmiljön och kanske fiskar i ännu större utsträckning än fåglar. Den här sortens effekter tas inte med i exempelvis modeller som beräknar effekterna av övergödning.

Näringskedjan på Stora Karlsö

Näringskedjan på Stora Karlsö som innefattar fiskätande havsfåglar, insektsätande hussvalor, insekter (fjädermyggor) och näring från fågelspillning.

Klicka för att ladda ner infografiken som PDF.

Bild: 
Fredrik Saarkoppel / Kobolt Media AB

Forskning & Framsteg berättar om fackgranskade forskningsresultat och om pågående forskning. Våra texter ska vara balanserade och trovärdiga, och sätta forskningsresultaten i sitt sammanhang för att göra dem begripliga. Forskning & Framsteg har rapporterat om vetenskap sedan 1966.