Forskare efterlyser politisk vilja kring vindkraft

Övergång till ett så kallat auktionsbaserat system ska förenkla tillståndsprocesserna för etablering av ny vindkraft till havs, enligt den statliga utredning om havsbaserad vindkraft som nyligen lämnades till klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari.

– Det är i princip ett bra system. Dock behövs en tydlig ambitionsnivå från staten om hur mycket havsbaserad vindkraft den vill ha. Här kan man vara frågande avseende vad regeringen tycker, säger Filip Johnsson, professor i energisystem på Chalmers tekniska högskola, till Forskning & Framsteg.

Auktionsbaserade system för tillståndsprocesser används redan i flera länder i Europa. Erfarenheterna är mestadels goda. Bland annat undviks kostsamma krockar där flera aktörer tävlar i slutskedet om att få anlägga vindkraftsparker i samma område. Ofta är det staten som  står för anslutningskostnaden till elnätet i de länderna. 

– Anslutningsavgiften är en nyckel. Till exempel verkar den kostnaden vara främsta skälet till beslutet att pausa vindkraftparken Kriegers Flak tidigare i år, säger Filip Johnsson.

Det nya systemet, som gäller nya ansökningar från 1 juli 2026, ger regeringen större inflytande över var och när vindkraftparker ska byggas. Fördelar med det, enligt utredningen, är bättre samordning vid exploatering av nya områden och ökad tydlighet. Den projektör som vunnit auktionen måste genomföra projektet, och kan annars avkrävas vite.

I vissa, väl motiverade fall, kan regeringen också välja att köra över kommuners önskemål.

– Viktiga avvägningar kan göras i förväg, och blir del av den övergripande planeringen av till exempel elnät, sa utredaren Magnus Hermansson under sin presentation.

Finansiering ingick inte i utredningens uppdrag. Men enligt Filip Johnsson är en viktig utmaning alltid att få ekonomi i projekten. Statlig prissäkring och finansiering av anslutningen kan vara betydelsefulla.

– En variant är att ha ett brett upphandlingssystem. Där handlar staten upp X TWh och alla kraftslag får buda in. Man kan då applicera någon faktor på de olika kraftslagen som kompenserar för systemnyttor de kan bidra med. Vattenfall har tidigare föreslagit något liknande, säger han.

Ny kärnkraft har i en annan utredning föreslagits få stora stöd, lån och prisgaranti. Havsbaserad vindkraft får inget stöd, enligt regeringen. Hur kan det påverka utbyggnaden av de olika kraftslagen?

– Det är ganska uppenbart att det kommer skapa stor osäkerhet och riskerar att stoppa finansiering i andra kraftslag, alltså de som skulle kunna byggas ut fram till då ny kärnkraft kan finnas på plats (tidigast 2035, reds. anm.), säger Filip Johnsson.

På ett övergripande plan är det viktigt med tydlighet och en rimlig långsiktighet i energipolitiken, tillägger han. Alltså att hela samhället och styrmedlen vill samma sak. Företagen vill ställa om och elektrifiera, och då är det viktigt att staten möter upp detta.

– Det som behövs är att staten/regeringen vill något, och att det tas fram ett rimligt teknikneutralt system, säger Filip Johnsson.

Tidigare i år har regeringen gett tillstånd till byggen av havsvindparkerna Kattegatt Syd, Galene och Poseidon på västkusten. Nyligen gavs länsstyrelser i uppdrag att bereda ansökningar för ytterligare två parker – Gävle Öst Havsvindpark och Vidar i Västra Götaland. Under november fick 13 parker i Östersjön avslag.