För att nå såväl nationella som internationella klimatmål behöver Sverige i stor utsträckning ställa om från fossil till förnybar energi. Fokus riktas ofta norrut och i en ny studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften Nordicom Review, har forskare vid Umeå universitet undersökt mediernas bevakning av den så kallade gröna omställningen i norra Sverige.

– Det är väldigt stora förändringar och komplexa fenomen med stor påverkan på samhällen i norra Sverige, nationellt och kanske till och med internationellt – och därför viktigt att studera, säger Mikaela Wikström Ruona, doktorand i medie- och kommunikationsvetenskap vid Umeå universitet och en av författarna till studien.

Efter att ha analyserat 9 755 artiklar och debattinlägg mellan 2015 och 2023 kan forskarna visa att två bilder dominerar mediebevakningen.

– Den ena handlar om grön tillväxt. Mycket i form av energiomställning och grön industriell tillväxt, där man tänker att industrietableringar både ger tillväxt i norra Sverige och svarar mot klimatkrisen, säger Mikaela Wikström Ruona. 

Den andra bilden handlar om norra Sverige som plats, och där är rapporteringen tudelad.

– Norra Sverige ses som ett sorts framtidsland, platsen där det ska hända, mycket baserad på bilden av naturresurserna, säger Mikaela Wikström Ruona.

Men platsen ses samtidigt som problematisk, till exempel som att norra Sverige behöver den gröna omställningen för att locka människor att bosätta sig där, förklarar Mikaela Wikström Ruona.

– Platsen framställs som lämnad bakom eller som en periferi i relation till ett annat centrum. Ett centrum som kanske skulle vara södra Sverige i det här fallet, och där den gröna omställningen ses som ett sätt att ändra lite på den kartan.

Samtidigt visar studien att kritik och andra perspektiv på den gröna omställningen får mindre utrymme i medierapporteringen – exempelvis frågor om hur omställningen ska skötas rättvist och åsikter om ökad tillväxt och resursutvinningen som den enda lösningen. Röster från civilsamhället, samer och miljörörelsen hörs också i mindre utsträckning, visar studien.

– Klimat- och miljöaktivister är nästintill osynliga i materialet vi har studerat, säger Mikaela Wikström Ruona.

Forskarna poängterar att en bred mediebevakning är avgörande för demokratiska beslut.

– Vi tänker att en större mångfald ger en rikare offentlig debatt, och framför allt att det är väldigt viktigt att de som påverkas mycket av något faktiskt får höras.

Forskarna lyfter även att risker tonas ner när optimistiska bilder dominerar. När exempelvis batteriföretaget Northvolt gick konkurs i mars 2025 ledde det till massuppsägningar. Med fler perspektiv i rapporteringen tror forskarna att samhället hade haft starkare beredskap och haft lättare att hantera konsekvenserna.

Mikaela Wikström Rouna vill komplettera studien med att intervjua journalister.

– Vad påverkar medierapporteringen bakom kulisserna – vilka förutsättningar finns det för journalister att jobba med dessa typer av frågor?, undrar Mikaela Wikström Ruona.