Rapport: Public service är inte partiskt

Nyhetsjournalistik från public service är inte partipolitiskt partisk – det visar en kunskapsöversikt från Göteborgs universitet.

Publicerad
Sveriges radio står det på husfasad

Mediernas sätt att arbeta gör att vissa partier får mer utrymme än andra enligt rapporten, men det finns inte belägg för att journalisternas åsikter styr valbevakningen.
Bild: Mattias Ahlm, Sveriges Radio

En genomgång av svenska studier av valrörelsenyheter från 1960-talet till i dag, inkluderat partiledarintervjuer från de senaste femtio åren, ger inget stöd för att public service skulle luta åt något håll politiskt i sin bevakning. Underlaget avser både hur mycket ett parti förekommer och om det är negativ eller positiv uppmärksamhet.

Medielogisk partiskhet

– Nyhetssändningarna styrs inte av journalisternas åsikter och värderingar. Däremot finns det en medielogisk partiskhet, alltså att mediernas sätt att arbeta gör att vissa partier får mer utrymme än andra, säger Bengt Johansson, professor vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Göteborgs universitet och författare till kapitlet ”Är public service-medierna partiska?” i Public service: En svensk kunskapsöversikt.

Om ett parti exempelvis har en gynnsam trend i opinionsundersökningarna betraktas det som en nyhet, vilket gör att partiet uppmärksammas på ett positivt sätt. Socialdemokraternas stadigt mindre gynnsamma behandling i public service-mediernas nyhetssändningar är därmed en konsekvens av att partiet har gått från att historiskt ligga omkring 45 procent till att snarare ligga omkring 30 procent, enligt Bengt Johansson.

Det är nyhetsvärderingen som styr

– Det som inte syns i undersökningen är vilka nyheter man tar upp. Nyhetsämnen i sig kan gynna olika partier. Moderaterna var till exempel kritiska mot mediernas fokus på torka under den ovanligt torra sommaren innan valet 2018  – det ansågs kunna gynna Miljöpartiet. Men slutsatsen där är att nyhetsvärderingen styr vad medierna tar upp, säger Bengt Johansson.

Sverigedemokraterna har fått en mer kritisk behandling i valbevakningen än andra partier, enligt Bengt Johansson. Det ligger i linje med hur traditionella nyhetsmedier i länder som England, Italien och Grekland skildrar populistiska partier: De får mycket uppmärksamhet men också mycket kritik. En vanlig förklaring är att populistiska partier utmanar rådande normer och samhällsordning, samt att de andra partierna markerar avstånd.

Underlag till debatt om public service

Kunskapsöversikten är gjord av forskare från Nordicom, ett centrum för nordisk medieforskning vid Göteborgs universitet, och syftar till att ge ett sakligt underlag till debatten om public service. Under kommande mandatperiod ska regeringen ta beslut om public service-företagens sändningstillstånd under åren 2026–2033, och därmed reglerna för hur SR, SVT och UR ska arbeta under denna period.

– I dag är det högerpartier som ifrågasätter public service, inte bara i Sverige utan i hela Europa. På 1970-talet kom kritiken i stället från vänstern som påstod att public service-medierna var högervridna genom att vara marknadsvänliga och systembevarande, säger Bengt Johansson.

Den nationella SOM-undersökningen, som genomförs årligen med enkätfrågor om samhälle, opinion och medier, visar också att förtroendet för public service har minskat bland personer som identifierar sig som klart till höger. Generellt sett är dock förtroendet högt – 2021 svarade över 70 procent att de hade ganska eller mycket stort förtroende för innehållet hos SVT och Sveriges radio.

Välkommen till

Hjärndagen

Välkommen till en spännande heldag med föreläsningar om den senaste hjärnforskningen. Fredag 11 november kl 9–16. Oscarsteatern, Stockholm.

Läs mer och boka!

Prenumerera på Forskning & Framsteg!

10 nummer om året och dagliga nyheter på webben med vetenskapligt grundad kunskap.

Beställ idag
Publicerad

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor