Annons
Brexit

Storbritannien står för omkring 15 procnet av EU:s forskningsbudget och är en viktig svensk partner i många forskningsprojket, särkilt inom medicin. 

Bild: 
iStock

Forskarsverige oroas av Brexit

Brexit kan slå hårt mot svensk forskning. Inom områden som medicin och flyg är Storbritannien Sveriges viktigaste samarbetspartner. Nu växer oron inför britternas EU-utträde.

–      Vare sig britterna lämnar EU med eller utan avtal så kommer det att få konsekvenser för svensk forskning.

Det säger Dan Andrée, chef för innovationsmyndigheten Vinnovas kontor i Bryssel.

På uppdrag av regeringen följer Vinnova och Vetenskapsrådet hur Brexit påverkar forskningen.

Storbritannien är efter Tyskland det land som Sverige har flest samarbeten med i EU:s ramprogram för forskning. Inom medicin och hälsa är Storbritannien Sveriges viktigaste partner liksom inom flygforskningen.

Det nuvarande ramprogrammet, Horisont 2020, har en total budget på motsvarande 800 miljarder kronor och löper till slutet av 2020. Fram till dess har den brittiska regeringen garanterat att alla projekt ska få full finansiering. Däremot är det osäkert vilken roll Storbritannien kommer att spela i nästa ramprogram som förbereds för fullt. Enligt Dan Andrée är det redan tydligt att de brittiska representanterna inte är lika aktiva som tidigare.

–      Man kan ju förstå att det inte står på barrikaderna. Från att ha varit väldigt dominerande så deltar de nu väsentligt mindre i diskussionerna.

Därmed förlorar också Sverige en viktig allierad i förhandlingarna om var EU ska lägga sina forskningspengar. Både Sverige och Storbritannien har stridit för att de i första hand ska gå till projekt med hög vetenskaplig kvalitet och inte till exempel fördelas regionalt.

–      Det blir en svagare röst för excellent forskning och EU:s forskningspolitik riskerar att förskjutas i en riktning som inte passar Sverige lika bra som tidigare, säger Jonas Gurell, analytiker på enheten för forskningspolitisk rådgivning på Vetenskapsrådet.

Även ute på universitet och högskolor finns en oro för vad Brexit kommer att betyda. I Lund har universitetsledningen nyligen tagit fram en särskild handlingsplan för att stärka samarbetet med brittiska universitet under de närmaste tre åren. I planen ingår till exempel att arrangera delegationsresor för att fördjupa och skapa nya partnerskap.

–      Vi vill vara proaktiva och se till att våra studenter och forskare kan fortsätta att vistas i och samarbeta med Storbritannien även efter Brexit, säger Sylvia Schwaag Serger, prorektor på Lunds universitet med ansvar för internationella frågor.

Storbritannien är det land som studenterna helst väljer för olika studentutbyten och Lund har också ett omfattande forskningssamarbete med olika brittiska universitet.

–      Hela innovationssverige påverkas av Brexit och för oss är Storbritannien en otroligt viktig partner, säger Sylvia Schwaag Serger.

Reden nu syns tecken på att färre forskare och studenter söker sig till Storbritannien. Enligt siffror från Russell Group, en samarbetsorganisation för 24 ledande brittiska lärosäten, har antalet EU-studenter minskat läsåret 2018/2019 efter många år av stadig uppgång. Störst är tappet bland forskarstuderande där antalet minskat med nio procent.

Bland forskare på brittisk mark är osäkerheten är stor om vad som kommer att hända framöver, säger svensken Henrik Melin som forskar inom rymdplasmafysik vid University of Leicester.

–      Som europé i England känns allt väldigt otryggt just nu. Ingen vet vad som kommer att hända.

Han kom till London 1996 för att studera astronomi och förutom tre år i USA har han bott och forskat i Storbritannien sedan dess.

–      ­Att det var så lätt att flytta inom EU gjorde att jag sökte mig hit. Det vore absurt om Storbritannien lämnade. Utan forskningspengar från EU skulle 30 procent av jobben på universiteten försvinna.

För egen del känner Henrik Melin en viss oro eftersom hans treåriga anslag tar slut i mars – samtidigt som Brexit. För kommande treårsperiod är han beroende av EU-pengar från Europeiska forskningsrådet.

–      Det känns lite läskigt. Regeringen här har sagt att de ska fylla på med pengar men hur det ska fungera rent praktiskt är det ingen som vet.

Jesper Lagergren

Jesper Lagergren är professor både på Karolinska institutet och på brittiska King´s College London. 

Bild: 
KI

Svensk forskare: ”Brexit kan få stora konsekvenser”

Medicin är det område med flest forskningssamarbeten mellan Sverige och Storbritannien. På Karolinska institutet i Solna finns många forskare som berörs av Brexit.

–      Storbritanniens ledande ställning inom medicinsk forskning beror inte på att landets egna forskare är så enastående briljanta, utan på en enorm attraktionskraft internationellt som underlättar en aktiv rekrytering av toppforskare, säger Jesper Lagergren, professor och överläkare inom kirurgi vid Karolinska institutet. Sedan snart tio år är han även professor på deltid vid King's College London.

Med en fot i Storbritannien och en fot i Sverige följer han Brexit, och ju mer processen drar ut på tiden, desto större blir oron bland forskarkollegorna i Storbritannien.

–      Även ledande professorer oroar sig, och det är just dessa som har lättast att röra på sig och som vi gärna vill behålla. En del har redan flyttat eller ser sig om efter andra positioner, främst i USA, säger Jesper Lagergren.

Universiteten och den brittiska regeringen gör allt för att lugna forskare och studenter från andra EU-länder. Jesper Lagergren får till exempel ständiga nyhetsuppdateringar från King´s College London.

–      De försöker förebygga att folk försvinner och hittills har jag bara fått lugnande besked, men hur det blir i verkligheten återstår att se.

För egen del tror han inte att hans tjänst kommer att påverkas på kort sikt. Däremot är osäkerheten större kring vad som händer i framtiden.

–      ­På sikt kan Brexit få stora konsekvenser som minskade EU-bidrag, mindre internationella samarbeten och svårare att rekrytera internationella toppforskare. Detta kan spilla över på hela Europas forskning, även Sveriges, eftersom England är Europas motor inom medicinsk forskning med flera av världens ledande universitet.

Brexit

Den 23 juni 2016 hölls en folkomröstning om Storbritannien skulle stanna kvar eller lämna EU. Lämna-sidan vann med 51,9 procent.

Enligt den gällande tidtabellen ska britterna lämna EU den 29 mars.

 

EU:s ramprogram för forskning

 Det nuvarande ramprogrammet för forskning och innovation kallas Horisont 2020. Det startade 2014 och löper till och med 2020. Den totala budgeten är på omkring 80 miljarder euro. År 2020 ska det ersättas av ett nytt ramprogram, Horisont Europa, som ska gälla från 2021 till 2027 och ha en budget på cirka 100 miljarder euro.

Forskning & Framsteg berättar om fackgranskade forskningsresultat och om pågående forskning. Våra texter ska vara balanserade och trovärdiga, och sätta forskningsresultaten i sitt sammanhang för att göra dem begripliga. Forskning & Framsteg har rapporterat om vetenskap sedan 1966.

1

Kommentarer

Att brexit orsakar turbulens även för forskare i Storbritannien tvivlar jag inte på men denna utsaga är oerhört ologisk:

"En del har redan flyttat eller ser sig om efter andra positioner, främst i USA, säger Jesper Lagergren."

Om forskarna främst söker sig till USA för att Storbritannien lämnar EU så är det knappast själva EU-medlemskapet som är det viktiga eftersom USA inte heller är med i EU.

Det jag snarare tycker verkar skymta fram i undertexten här är att det är EU som är problemet. Varför skulle Sverige behöva en "allierad" i Storbritannien för att kunna bedriva den forskning vi vill inom ramen för EU? Det låter som att EU motarbetar den typ av forskningsinriktning Sverige (och Storbritannien) vill ha i så fall. Brexit är rörigt men det här verkar ha underliggande problem som inte alls har med Storbritanniens utträde att göra.

Lägg till kommentar